Stockholm. Sambo. Hund. Gravid. Mitt liv!

Idag fick jag ett besked jag inte väntat. Jag känner att denna vecka gärna får vara över. Jag längtar efter att känna glädjen igen. Jag känner igen känslan och borde kontakta läkaren men just nu orkar jag inte.

Oj! Jag har inte uppdaterat sen jag kom hem ju! Resan var bra. På vägen hem insåg vi att vi hade kunnat stanna längre men det blev en resa under den underbart soliga dagen då vi hellre legat med vänner på stranden och en glass i handen. Fruktsallad kanske? Mmm.. Men det verkar ordna sig något sånär. Det händer saker i livet som inte är så bra att skriva om i bloggen, in case in case. Allt har inte med mig att göra men det blir nog bra i slutändan.

Jag har kommit till en punkt då jag inte riktigt vet om jag är rätt för Tessan. Tessan äter inte längre. Eller, en bra dag får hon i sig 75% av maten hon bör ha. Hon äter bättre med annan hund i hemmet (annars äter ju hunden upp hennes mat!) och alternativen blir alltså; en till hund, någon med hund tar Tessan eller finna en alternativ lösning. Pasta. Ris. Blötlägga. Blötlägga i 30 minuter... hjälp mig..?

Igår var vi ute i 2,5 timmar och ändå äter hon inte... Hon får inget ytterligare godis eftersom hon inte ska lära sig att ersätta mat med godis (för godis får hon ju i sig! och mjukmat...) vi har testat att ha annan smak på fodret, en som luktar mer (blää) men det gav inget direkt resultat... Vart hennes bajs kommer från är en gåta för mig...hon bajsar ju fortfarande lika mycket som innan - för det mesta.

Sitter på Olofs i-phone och slösurfar. Är i ö-vik hos olofs kompis. Idag blir det Åsele Marknad. Det är rätt segt att skriva på denna, hur står folk ut!? Uppdaterar mer sen!

Nu är lånehunden inte här längre. KK hämtade honom igår. Han tog med sig Tessan också. Hon ska få åka ut på landet och springa löst och få massor av kärlek. Men de hann bara åka iväg så saknade jag henne. På vägen upp i porten kändes det tomt utan hunden (hon var ju med när vi gick ut...) och när jag kom hem fanns ingen som viftade på svansen. Ingen som behövde gå en sista kvällsrunda. Och ingen som tassade omkring. På morgonen fanns ingen anledning att gå upp ur sängen och nu finns ingen anledning att gå ut. Mer än att vi ska åka på semester då... sen...efter Olofs jobb som de trodde skulle vara klart igår men som inte är klart. Han ska till två ställen och trodde att det skulle ta 1 timme vardera, plus resetid. De börjar sju. Men redan när han sa det så sa jag att 1 Bjerkedals-timme är två vanliga timmar. Det ser ju ut som om jag har rätt, igen. Vi får se om Olof får jobba söndag också så vi får åka hem tidigare. Jag vet inte om jag ser fram emot denna helg längre... Men nu ska jag sakna Tessis en stund till.

Jag är hundvakt åt KK:s hund. Även kallad "lånehunden". Vistelsen blev förlängd två dagar efter ett samtal med oss. Då hade jag inte tänkt på gårdagens arbetsdag. Jag har ju en hundvakt i Stockholm. Jag har lovat en peng och hon har sagt att hon inte har mycket för sig i sommar. Perfekt. Ellerhur? Men..lånehunden då? Mitt pass igår var 11:45-22. Inte direkt en "lämna-hundarna-ensamma-hela-dagen-pass". Så jag frågade hundvakten om det var okej att hon tog båda. Det gick bra. Hon blev så kär i lånehunden dessutom. Prima ballerina. Olof skulle hämta hundarna efter jobbet och sen ta sig hem, ge hundarna mat och därefter åka hoj. Ni vet ju sen tidigare vad jag tycker om hans jobb. Mycket riktigt; Övertid! Jag som inte får ha telefon på jobbet fick sms och samtal från icke inblandade människor men som ändå är "anhöriga". Förstå mig rätt. Och plötsligt är jag olämplig som hundvakt. För att min sambo inte kunde hämta hundarna i tid. Nu hade han ringt och sagt att han fick jobba över - dessvärre efter avsatt ca-tid (ung. 30 min efter). Men vi är väl tamitusan två i vår relation? Varför får JAG skulden för att Olof måste jobba över? Jag hade ju löst problemet och att det blev problem efter det kan jag ju inte rå för. Alla inblandade hade varandras nummer och var medvetna om att jag då inte kan ha mobilen på jobbet. Jag känner mig ganska ofta som en dålig hundägare för att jag inte riktigt lyckas få Tessan att sluta skälla och ändå tro på sig själv. Hur gör jag för att motverka osäkerheten och minska hennes integritetszon för att lita på andra? Och plötsligt blir jag olämplig för att min sambo inte kommer en viss tid..?

Är det konstigt att man blir ledsen?

Idag är en sån där morgon då jag önskar att jag inte var hundägare. Jag är sjukt trött, har sovit dåligt och vet att hundarna behöver en långis. Jag vet också att det behöver städas lite hemma, kan va skoj för Olof att komma hem till ett rent hem också. Sen behöver jag en kalender. Nina är i stan och kanske att man skulle försöka tajma in dem idag igen? Usch, nu blev det mycket. Samtidigt vill jag inte göra inget. För något vill och behöver jag göra. Fint väder, perfekt för att åka och bada. Men det är en ganska lång bit ut till favoritbadet som dessutom tillåter hundar. Tankar som snurrar i mitt huvud mellan 8-8:30. Känns inte riktigt som om jag har rätt fokus idag. Dags att ta hundarna kanske? Tessan klarar ju mindre än lånehunden. Cykla kanske är en bra idé idag igen? På morgonen önskar jag att vi var två. Att man kunde ta en hund var. Eller att man kunde ta varannan dag. För jag orkar inte riktigt idag. Måste finna motivationen innan jag drar ut. Annars blir det inget bra. Om bara den där magkänslan kunde lägga sig!

Jag har valt att flytta till Stockholm för att jag vill vara nära Olof. Nackdelen med mitt val är att jag måste vara ifrån mina vänner. Nina och hennes familj är på besök i Stockholm med sin danska sida av familjen. Idag passade jag på att träffa dem. Skönt att få träffa de man saknar. De pratade om att komma hit för att hälsa på mig. Och det tycker jag låter som en bra idé. Jag hoppas det blir verklighet. Det finns några underbara människor som faktiskt redan sett till att ta sig tid. Underbara kollegan M är ett exempel. Hon har bestämt datum och hennes pojkvän har tagit ledigt för att de ska kunna komma. Om jag längtar? No shit! Sen har vi ju Pernilla, nu är det ju så att hon flyttar till Stockholm men jag uppskattar att få en kompis och att hon också säger att det är skönt att känna någon i samma stad. Tyvärr brukar det ju bli så att man inte ses lika mycket när man bor i samma stad på det sättet. Men vi hoppas. Sen hoppas jag att Nina och hennes syster Linda kommer upp snart! Jag insåg just att sängplatser kan bli lite tokigt för extraplatser finns i Göteborg! Men vi löser sånt!

Idag har jag gjort fint på balkongen. Ska försöka ta lite kort och lägga upp för jag inser att ni inte får överflöd av bilder direkt. Vi köpte nya balkonglådor eftersom de förra var lagade med silvertejp, inte allt för hållbart i längden. Nu hoppas jag att blommorna inte torkar ut och att de överlever. Sen har jag en balja som jag fick som tips att göra hål i. En skruvmejsel är ett bra verktyg! Sen planterade jag en tomatbuske, timjan, gräslök och rosmarin. Riktigt fint om du frågar mig! Nu ska jag se om jag kan hitta en söt blomma att ha på bordet eller om det ska bli någon form av ljusanordning. Jag tycker det är roligt när det blir fint och ordning.

På toaletten händer det också saker. Olof har en hängväxt som växer och växer där inne. Till den har vi köpt en duschstång som växten hänger ner längst med. En hylla har satts upp på väggen där fotbad och annat mojs hamnar. Sen har vi en liten hylla som står bredvid handfatet numera. Där finns tops, bommullsrondeller, laddare till rakapparater och eltandborste samt toapapper. Det är skönt att ha en toarulle lätt tillgänglig när påbörjad rulle tar slut! På den hyllan har jag nu satt lite krokar till dassbok och handduk (hyllan tog platsen för handduk, haha).

Ja, det är de små sakerna som gör stor skillnad. I källaren har jag rensat ur två kartonger. Visserligen blev det två-tre små skokartonger utöver de kartonger som är kvar men jag tycker ändå det är bra gjort. Imorgon kanske jag orkar lite mer. Annars får jag ta det en annan dag.

Har jag nämnt att vi är hundvakt? KK har en hund som vi passar. Han tar Tessan i helgen när vi åker bort. Skönt att känna att man börjar få lite kontaktnät i Stockholm. I början var det svårt att vänja sig vid två hundar. Jag tycker det är jobbigt med kopplen. De trasslar ihop sig och är långa. Annars tycker jag det är rätt skönt med två hundar. Det känns inte som om det är lika illa om man lämnar hunden en liten stund extra någon dag ibland då. Men just koppelbiten. Sen att Tessan inte tycker om att gå med andra hundar men ändå uppskattar att ha dem där... Hon är inte som alla andra. Hon är annorlunda när man har en till hund. I morse skulle jag cykla med hundarna. Det är en pärs i sig att cykla med lånehunden, han är rätt intensiv och kräver korrigering i början. Tessan å andra sidan sackar efter och tycker att det är bra att ligga 5-10 meter bakom. Ska jag ha en långlina till henne då eller? Suck. Men tillslut så gick det bra. Tessan fick vara lös. Tacka gudarna för att harar och rådjur höll sig borta samt att hon hade pejl på mig, bollen och... "lånehunden" som han fick heta. De har varit trötta hela dagen tack vare 50 minuters springande. Tack och lov får man väl säga?

Ägg, köttbullar, köttfärslimpa, kalender och korta leggins. Tur att vi har gemensamt matkonto så att mina pengar kanske räcker. Jag vet inte riktigt men större utgifter har gjorts från mitt konto och pengar rullar inte in förrän i slutet av månaden. Åh, så jag längtar!

Oj, så rörigt inlägget blev. Och långt. Och tog tid också! Cykla. Plantera. Ordna. Vänner. Olof är på Gotland och jobbar. Jag saknar honom lite men ändå är det skönt att vara utan honom också...