Påsken i år infaller en vecka tidigare än förra året. Långfredagen 2012 blev min första dag som mamma. Långfredagen 2013 spenderades på jobbet liksom påskens alla dagar kommer innebära. Tack och lov för extra pengar! Dessvärre extremt lite tid men bebis men en kortare period är sånt okay! :) köpte cykelvagn idag, läntat länge och äntligen äger vi en babyjogger POD!

med ett sjukt barn som promt ska samsova blir det lite plats i sängen för barn lägger sig på tvären, hur du än lagt dem från början!? Ett huvud i ryggen och en rumpa i ansiktet...vad är egentligen bäst?

USCH OCH TVI OCH BLÄ FÖR FOLK SOM INTE KAN SVARA PÅ EN SÅ ENKEL FRÅGA SOM; VILL DU TA EN PROMENAD NÅGON DAG? Hur jävla svårt kan det vara att ha en rak och tydlig kommunikation? Fattar folk inte att det gör ondare att bli ignorerad än att få ett nej?! Jag har väldigt lätt för att bli arg numera. Stressen över jobbet och pengar och allt som hör till livet. Vi försöker komma upp, vi har mål såklart men det är tungt just nu. Räkningar betalades och vips. 183 kr kvar! Livet kändes tungt eftersom jag fick en extra stor lön denna månad iom. ökad tjänstegrad. Vi hann bara betala räkningarna liksom...

Behöver påminna mig själv om detta;

Jobba inte inom vården. Liten inkomst. Ingen tacksamhet osv osv...

Jag är en bra mamma med sunda värderingar.

Jag är en bra person som kan ta mig vart jag vill (så länge det inte kostar pengar!)

Jag är en bra kompis, har bara inte träffat rätt kompisar ännu.

Jag har en perfekt kropp, det är de som gjort kläderna som inte insett hur de ska göra kläderna ännu!

Vi skämtade om två av våra boenden och vem som var sexigast häromdagen. Jag ryser vid tanken på att kalla någon av dem sexig men jag insåg att hellre en stor person än en tanig. Så varför ska jag försöka uppnå något sjukt ideal? Och vad vill jag att min dotter ska tycka om sin kropp? Dags att börja acceptera sin kropp som den är. De första tre åren sägs vara de viktigaste i ett barns liv. Jag har 2 år och 1 månad på mig att påverka min dotters viktigaste år.

Detta med ideal är en fråga i sig och jag kan verkligen förundras hur folk kan orka leva efter dessa ideal när det innebär en sådan ångest över att varje vecka misslyckas. Stora mål är bra, mitt stora mål är att må lika bra som förut men jag måste bena ut det. I vården pratar man om visioner och delmål. Min vision är att alltid må bra. Mitt första delmål är att försöka få ut något positivt av varje dag. Inte fokusera på det negativa längre. Idag har jag haft ritkig egentid med gamla klassiker skrönande ur högtalarna på HÖG volym. Snart ska jag jobba. Jag borde typ ta ett bad eller något. För att spä på egentiden.