Vi börjar väl smått komma i fas nu. Det går så fort och Scilla är inte som kompisarnas bebisar som sover. Nej det kan jag se mig om i stjärnorna efter, en sovande bebis alltså. Och hon är ingen bebis längre. Väldigt pigg och allert tjej. Jag söker jobb nu, vara hemma är inte min grej och jag anser att pappan ska vara hemma halva tiden. Alla barn behöver en pappa. Mina föräldrar bodde inte ihop. De var inte vänner för fem öre. Delade inte många åsikter men en åsikt delade de: Rätten till båda föräldrarna. Tacksam för det är jag. För annars hade jag nog inte haft ett så bra liv som jag har idag. Så därför vill jag ge Scilla hennes pappa också, för hon mår bäst av att ha två föräldrar.

Självklart tycker kompisarna att det är sötaste bebisen som finns eftersom det inte direkt kryllar av bebisar. Om de inte tycker att Scilla är sötaste bebisen så är hon sötaste tjejen för alla har i princip pojkar här.