När musik sätter sig och det inte finns många andra låtar att lyssna på, trots att det egentligen finns milliontals låtar att lyssna på. Men ingen lockar. Då kan vännerna tycka att man är enformig. Men jag lyssnar glatt vidare på denna låt som jag faktiskt gillar. Med risk för att stärka ett visst ego. Haha.

Igår satt jag och pratade med Klass-Ida i telefon och vi kom in på väldigt många olika samtal under våra en timme och fyrtio minuter. Ett ämne vi kom in på var vad man pratar med sina syskon om, eller inte. Ironiskt nog, när det gäller mig och Klass-Ida slutade samtalet med att hon skrattar åt mig som inte tycker om att prata om ... sex.

Hon berättade att hennes bror inte vill veta när hon har haft sex (de har en rätt öppen dialog. Eller... hon har! haha) och jag sa att jag nog delar hans åsikter. Det är skillnad på privat och personlig. Jag delar helst inte med mig av uppgifter (mer än ytligt) när det kommer till sex. Annat om det är min partner, denne ska jag ju kunna prata med om detta ämne. Hur som helst försöker jag slingra mig ur ämnet:

- Ida, om jag har sex med någon vill väl inte du att jag ska ringa och berätta hur stor spillevink han har?

- (Klass-Ida skrattar högt) När du säger spillevink, menar du då att (skratt) ... Menar du att (exets namn) har så liten?

- IDA!!!

Jag tycker det är skillnad på att vara personlig och privat. Mitt sexliv är privat. I bloggen och med mina vänner kan jag vara personlig. Ibland även privat, beroende på relation och situation. Mina vänner älskar att prata sex med mig. För jag hatar det. Samtalet slutar alltid med "Maddo, vad röd du är". Anyway, jag pratar inte sex med mina syskon men självklart finns det folk som gör det. Bara det känns bra och det är en ömsesidig relation tycker jag att det är okej. Alla måste inte göra som mig. Haha.

Klass-Ida

Jag tänkte att jag skulle upp samtidigt som Kryddan. Då får Tessan en fin promenad på morgonen och jag får en gemensam frukost. Superbra. Om det inte vore så att jag vaknade tio minuter innan han skulle vara på plats. Inte allt för lyckat när det tar en timme att åka. Men kryddan var ute på mindre än fem minuter. Det faktum att jag är med i bilden gör inte saken bättre. Jag hoppas det löser sig.

Tessan säger ju inte ifrån om hon behöver gå ut heller. På gott och ont. Men i morse hade det nästan varit bra om hon kommit och sagt till. Men i långa loppet är det nog bra ändå. Nu har vi varit ute på promenad och jag ska försöka få i mig frukost och tids nog även få på mig vettiga kläder. Mitt besök kommer först klockan 12 och det har jag inte försovit mig till ändå. Tur i oturen.

Jag fick besök under natten. Mitt besök är här för att träffa sin dotter som bor här med sin mamma. Så i morse blev jag väckt för att jag skulle låsa dörren, förut hade jag alltid en extranyckel som mina gäster kunde ha men nu går extranycklarna till i mitt fall: Nina och Katarinas fall: hennes familj. Så ska jag och Katarina ha varsin nyckel. Slut på nycklar. Det är lite mer pusslande men det funkar det också.

Det kanske låter konstigt att jag ger mina vänner en extranyckel direkt men för mig är det självklart att lita på mina vänner. Från början. Om det sen visar sig vara en skitstövel så får det visa sig då.

Jag somnade hur som helst om. Och väcktes av SMS. Hade jag vaknat? Knappt. Kunde de komma hem till mig? Självklart. Så jag mötte dem vid vagnen 20 minuter senare och vi tog oss till ICA för att handla mat. Hem och åt frukost sen blev det ut för att åka stjärtlapp. När vi kom hem tog vi en fruktstund (varför är man så mycket bättre på frukt när det kommer till barn?) för att sedan leka med Tessan lite. Därefter blev det pappa-dotter-stund och då fick ni sötnosar besök från mig och svar på kommentarer. Det lästes, spelades spel och lades pussel. Ja, från nattligt besök till att ha barn. Haha.

Maten idag blev hemmagjord potatismos (mums) och hemmagjorda köttbullar (supergoda). Jag känner att jag lever ett prinsessa-liv nu för jag får det diskat och undanplockat här hemma. Jag som just hade börjat lessna totalt på att diska det ständigt växande diskberget.

Kvällen ägnades åt godis och en film. Skönt att få göra något lugnt på kvällen. Nog för att datasittande är lugnt men film är lugnt och socialt. Vi såg på filmen I taket lyser stjärnorna som var en rätt soft film att se. Däremot börjar jag bli blödig när det kommer till filmer så jag satt ett par gånger och tvingade tillbaka tårarna. Men en del skratt blev det också. Mycket av filmen känner man igen från andra tonårsfilmer såsom Fucking Åmål men det behöver inte bara vara negativt. Ibland är det rätt skönt faktiskt. Nu ser min gäst, även kallad Kryddan, på filmen SVT1 visar.

Det blir inte särskilt mycket bloggande numer känner jag. Det händer lite väl mycket runt omkring mig för att jag ska orka skriva. Det tar lite tid att ha hund har jag märkt. Mina vänner också. Långa möten blir här eftersom Tessan ska ut. Annars blir det rätt korta möten. Men jag tycker det är rätt skönt ändå. Det känns som om jag lärt mig leva med mig själv under hösten (I jakten på mig själv). Mycket lärorikt.

Kryddan åker stjärtlapp.

Hur kommer det sig att det blir en himla massa måsten så fort man ska göra något? Ska man bo, ja då måste man betala hyra. Ska man studera måste man klara ett visst antal poäng och dessutom skicka in en studieförsäkran för att överhuvudtaget få CSN. När jag gjorde mitt studieuppehåll fick jag hemskickat en studieförsäkran. Jäkligt bra i oktober. Not. Efter att ha vänt upp och ner på lägenheten så insåg jag att jag kan lämna den via hemsidan. Men vänta nu, vad var mitt lösenord nu igen? Testa skicka lösenord via e-post. Ingen hit. Måste tydligen registrera e-post för att det ska fungera. Haha. Sms då? Ja, där gick det bättre. Efter mitt kodsökande kan jag nu konstatera att jag gjort min första studieförsäkran via internet. Förut har jag alltid gjort via telefon.

Hur som helst så hade jag behövt ringa försäkringskassan, försäkringsbolaget och kolla om mitt namnbyte skulle kunna bli av. Det är kostnadsfritt att göra ett namnbyte. Därför behöver jag nog tänka igenom det en extra gång. Sen kostar det att göra nytt id-kort. Så kanske att jag ska passa på när mitt legitimation går ut istället? Kommer jag ihåg det tills dess?

Kåravin ska betalas också och hyresavin kom idag. Fick en smärre chock när jag såg summan. Tills jag insåg att vi är två som ska dela på kostnaden. Tack liksom.

Ni kanske undrar vad jag gör vaken? Jag får besök inatt. Inte personen bakom blombudet utan en kompis som ska sova här över helgen. Kände att det inte var någon idé att lägga sig när jag insåg hur mycket klockan var. Sitter här och funderar på om jag ska börja sy den där lilla påsen jag tänkt sy eller om jag ska spela spindelharpan en gång till... Än en gång ställs jag inför frågan Nöje eller nytta? Kan man inte bara få...göra?

Sist jag kände alla måsten slutade jag sminka mig.

Sen dess har jag inte sminkat mig. Otroligt men sant!

På bilden är jag utan smink.

Idag gick jag upp tidigt för att tvätta. Jag tänkte försöka få lite ordning i hemmet så jag satte inte på datorn heller. Plötsligt ringer det på porttelefonen och en liten man kommer upp. Med ett blombud! Till mig. Jag har aldrig fått blombud förut. Aldrig. Jag har skickat blombud, men det är inte samma sak.

Det var en positiv överraskning. Något av en chock. På ett bra sätt. Jag inser mycket väl att det låter som om jag har en beundrare nu. Haha. Jag tror inte fallet är så. Men var mest tvungen att dela med mig av mitt första blombud! Jag tror inte chocken lagt sig ännu... Säger jag med ett fånigt leende på läpparna.

Två sekunder senare ringer det på dörren igen. Då är det hyresvärden som ska sätta upp krokar i taket. Nu kan Katarina sätta upp en lampa och en lampa kan sättas upp i vardagsrummet. Jag har sagt till om hålet vid ett av skåpen där tidigare hyresgästen hade diskmaskin. Vi har fixat filter och väntar nu på att få eluttaget i vardagsrummet utbytt samt en krok i arbetsrummet.

Tillbaka till städningen.

 Blombud - Till mig!!!

Finfina blommor jue!

Underbart pyntat,

tänk vad de kan som jobbar med blommor!

Idag är både jag och Tessan trötta. Så vi sitter respektive ligger i sängen och gosar. Jag ska ta mig ut med henne under dagen. Det blir nog hundgård och boll hellre än en lång promenad. Jag är supertrött och känner inte riktigt för att träna i mötet med andra hundar. Någon gång långt tillbaka i tiden fick jag lära mig att man inte skulle träna om man inte kände för det. För hunden märker det direkt. Men kanske känner jag annorlunda senare? Jag la mig innan tolv igår, precis när jag höll på att somna kom Tessan upp i sängen. Myspys!

Ikväll är det Fysiken (http://fysiken.nu) som gäller. Jag behöver lite tränings-motivation idag känner jag. All peppning mottages helt enkelt!

Gissa vem som är världens stoltaste Matte? Inte nog med att Tessan klarade av att vara lös under dagen. Nej, när vi var ute på vår dagliga kvällsrunda fick jag för mig att Tessan skulle klara av att vara lös. Det gick superbra! hon gick fot typ hela tiden och lyssnade direkt om jag sa "stanna" eller gjorde mitt "lysna-på-mig-ljud". Hon mötte två hundar idag. Inte ett ljud. Detta trots att vi träffade grannen vars hund hon morrat och skällt på tidigare. Jag är så stolt så... jag är stolt.

Det sprider sig en värme inom mig  när jag tänker på Tessan och det finns en kärlek som jag tidigare inte kännt att jag velat eller vågat dela med mig av. Det är härligt att få älska ett djur. Man vågar älska ett djur mer än en människa. Jag tvekar inte på att jag kommer träffa någon som känns rätt för mig. Men denna någon kan inte vara allergisk mot djur. Jag måste ha djur runt mig för att må bra. Det märker jag nu. Tessan ger glädje, kärlek, trygghet och lugn samtidigt som hon ger energi.

Jag testar inkallning med Tessan.

Hon får själv inse att kopplet är ofarligt.

Bollen är del av belöningen.

Lycka för Tessan?

Hon ser så nöjd ut att man som Matte bara kan njuta och le.

Hon hoppar roligt ibland, haha.

Hemma är hon världens lugnaste.

Benet är rätt uppskattat!

Idag var vi ute med Tessan vid Härlanda Tjärn. Jag och Katarina hade ett nödvändigt snack idag om hur vi skulle göra med Tessan och vi kom fram till ett beslut vi båda kände oss nöjda med. Vi behåller Tessan. Vi är fästa vid henne och hon är en underbar hund. Vi vill inte att hon ska tillbaka av olika anledningar så vi ska ha henne hos oss.

Med tanke på detta beslut så bestämde vi oss för att  träna henne i att vara lös. Det kanske låter som ett vågat beslut bara sådär men jag gick på magkänsla när jag släppte henne. Och det gick hur bra som helst. Hon märkte inte ens att andra hundar gick förbi. Att möta andra hundar är ett senare projekt. Just nu är jag bara glad över vårt beslut och över att det gick bra att ha henne lös. Lite godis men mest boll fick vara lockmetoden. Funkade finfint ska ni veta!

Katarina och Tessan vid Härlanda Tjärn.

Jag berättade ju om att vi försökte vara lösa med Tessan under dagen. Nu har vi försökt igen och öronen var med lite mer denna gång. Det kanske är träning, träning och åter träning som gäller? Det är härligt att se henne lös. Överlag är det härligt att se hundar som går lösa tycker jag. Vi behöver träna på inkallning. Bra tips på hur man tränar en gammal hund på inkallning?

Går lös i sin nya reflexväst.

Tant Nina och Tessan kastar pinne

Idag kom Tant Nina förbi. Ja, hon kallar sig så för Ludvig så jag kallar henne Tant Nina för Tessan också. Hon samtyckte! Vädret kunde inte varit bättre så vi tog oss en långpromenad på 1,5 timme. Vi försökte vara lösa ett tag och det gick superbra. Lite dålig på inkallning men träning och godis så ska det nog fungera. När Nina hade åkt kollade jag mailen och där hade jag fått svar från det tidigare tillfälliga hemmet. Inte hon vi pratat med utan där Tessan bott tillfälligt innan hon kom hit.

Mailet var inte allt för positivt. Det har stärkt min känsla för att behålla Tessan och jag hoppas att Katarina delar den åsikten. Jag mailade tjejen som hade haft Tessan tillfälligt för att jag kände att allt inte stod rätt till. Nu har jag och Katarina ett stort beslut framför oss. Det är svårt men för mig finns bara ett alternativ. Jag hoppas att Katarina delar mitt beslut.

Vi köpte en hundsäng till Tessan igår på Rusta (http://rusta.se). Den kostade 129 kr och vi tyckte den var fin och skön. Inte för att Tessan sover i den mer än på natten (annars sover hon i min säng). Den är lite tunnare än en klassisk hundsäng. Men jag tycker om den och tydligen passade den för Tessan också för hon sov på den inatt! Idag köpte jag en reflex-väst till henne för 29 kr på Clas Ohlson (http://clasohlson.se) eftersom de söta som Rusta skulle ha faktiskt var slut. De är i samma serie som sängen så är det någon som har lust att skänka en sån i strl. L är vi bara tacksamma. Hihi. Tennisbollar emottages tacksamt för det verkar kunna gå en del bollar nu. Den första börjar långsamt bli riktigt äcklig.

Jag saknar lite mer aktivitetsleksaker också. Men man får väl ta en sak i taget. Vi har inte ens givit något definitivt beslut ännu. Ni har förstått vart jag står va?

Tessan poserar vid sin nya säng.

Jag skulle skriva ett långt inlägg om idioter till hundägare men jag släpper det. Tessan mötte en hund idag som hon både skällde och visade tänder mot för två dagar sen. Då gick det inte att tysta henne förrän hon var nerbråttad och den andra hunden kopplad. Idag skällde hon lite, morrade men jag fick ögonkontakt med henne efter några sekunder och sa att "nu går vi". Det funkade. Hon gick tyst förbi. Så istället för att gnälla på den äckliga kärringen som jag väljer att kalla henne så berömmer jag Tessans framsteg.

...under den kvarten det tog att skriva, först det långa inlägget och slutligen detta, så har jag lekt med Tessan och hennes boll. Vet ni hur äcklig och slemmig den är just nu? Uiäck!

Alla inlägg där fokus är på Tessan kommer inledningsvis ligga i kategorin Ny lägenhet.

Bildbevis på att jag bloggar och leker med Tessan. Haha.

Fån början skulle min söndag vara ledig. Egen tid med Tessan. Sen fick jag förslag om frukost med en kompis. Roligt tyckte jag. På morgonen får jag veta att denne ska iväg med en annan kompis. Senare säger vi. Nu kan personen inte ses. Ont i magen. Ja, jag kan inte annat än känna mig lite nere. Det känns som om hela min dag gått åt att ändra planerna för att det ska passa med min kompis. Jag kan inte riktigt släppa den känslan och det stör mig! Det är också en dag jag inte orkar med bloggar som skriver om något negativt så jag undviker sånt idag. Är inte alls på humör. Vill bara lägga mig ner under täcket och tycka synd om mig själv. Himla tur att jag har Tessan som gör att jag inte känner att jag går ner totalt. Kände mest för att få ur mig all skit jag känner nu.

Det har hänt bra saker idag. Jag fick ett lakanset av Katarina, vi köpte en hundsäng till Tessan och jag har ätit min favoritchoklad: Tupla. De som gillar Tupla har nog förstått vart jag har varit redan. För er andra: Rusta! Det är den enda affären, vad jag vet, i Sverige som säljer Tupla. Jag älskar den. Mums. Min akilleshäl.

Tyvärr hade de inte det vi var där för att kolla på: En reflexväst, klosax och rosa bajspåsar. På tal om rosa har jag sett en rosa sele jag vill ha till Tessan för 149 kr (jag tror hon ska ha large? Hon hade storlek 5 på sele när vi kollade i djuraffären igår). Jag vill hellre ha sele än strypkoppel som hon har i dagsläget. Det kallas väl halvstryp när det finns en sak som gör att det inte kan dras åt helt?

Även Tessan är trött idag.

När jag säger att jag inte läser tidningar tittar folk konstigt på mig. När jag sedan tillägger att jag sällan ser på TV tror folk att jag är knäpp. Jag får ändå reda på nyheter, jag lyssnar på folket som pratar i kollektivtrafiken, pratar med vänner och hittar nyheter i bloggar. Förra året gick jag på skrattyoga där ett av tipsen för att må bättre var att sluta läsa och se på nyheter. Varför? Jo, hur ofta är nyheterna positiva? Ytterst sällan. Det påverkar ditt sätt att se och tänka.

Om jag säger misshandel tänker ni direkt att det är en man som slagit en annan. Säger jag att en kvinna blivit rånad tänker ni tonårskillar... Det är långt ifrån hela sanningen så jag väljer att inte se det. Jag får ändå veta om svininfluensan och andra nyheter. För andra läser och ser nyheter! Visst är det bra att kunna leva på andra?

Jag minns när jag var liten och min skola "adopterade stadshuset". Ja, de kallades så. Då var det med på nyheterna minns jag. En positiv nyhet. Numera är nyheterna inte särskilt roliga alls. Vi får i princip alltid negativa budskap. Men det finns bra saker som händer, varje dag. Jag ger upp hoppet och tron om jag ser allt negativt som händer i världen. Nej, ge mig positiva nyheter så kanske jag börjar läsa eller se dem igen!

Tack för alla era värmande kommentarer och stöd med frågor jag har om Tessan. Det var ett tag sen jag hade hund även om jag har hundar nära mig och omkring mig sen tidigare. Det värmer verkligen!

Annars var jag i området på en fest hos Gammelsmurfens kompis, låt oss kalla honom... Alla smeknamn jag kommer på låter elaka även om jag vill att de ska låta humoristiska. Anyway, det var en del folk där och vissa var där för ölen och andra för sällskapet. Jag njöt av att få lyssna på andra och pratade självklart en hel del. Fanns vissa jag fastnade mer för och det känns härligt att få en helt ny värld som öppnar sig. En värld som faktiskt bor på samma sida av stan! En av de som var där, hans flickvän ville gärna ha hund men inte han. Därför pratade vi om att hans tjej eventuellt skulle få sig lite hunddos med Tessan. Och visst låter det väl bra med en person som gillar och kan hundar (hon hade haft hund tidigare) som kanske vill hjälpa till med Tessan om vi behöver. Super! Dessutom var han supertrevlig så det kändes bra. Oj, så vuxen jag känner mig när jag kan se killar som trevliga och inte potentiella partners. Vuxenpoäng? Japp!

Nej, det känns som om min livsstil går mot det bättre nu och jag trivs faktiskt riktigt bra. Härligt!