Stockholm. Sambo. Hund. Gravid. Mitt liv!

Det är så tomt utan Olof hemma. Jag känner inte att jag måste umgås med Olof varje sekund men jag vill gärna umgås med honom. Eller veta att han har roligt. Det är lättare att vara utan honom dag och natt när han är på Gotland i en vecka för att umgås med kompisar och åka hoj än att vara utan honom under dagarna när han jobbar - för långa arbetsdagar. Om vi planerar att köra och han måste jobba så påverkas ju även min övningskörning...

I slutet av veckan blir det Göteborg. Nu ska lägenheten tömmas och flytten blir lite mer verklig. Vi har börjat få lite vision om hur vi ska få in det sista i lägenheten här och vad som ska slängas. Vi skrattar ofta när vi pratar om inredning för det är så svårt mellan mig och Olof. Såhär kan det låta;

- Den här tycker jag om, vad tycker du? Frågar Olof

- Usch nää! Svarar jag

- Då tycker du inte om den här heller?

- Jo, den va skitsnygg!

Ja, saker kan vara i lite liknande stil men det är en sådan balansgång mellan fint och fult när det kommer till inredning. Vi hittar allt som oftast en mellanväg, efter en del tittande. Men vi blir i regel väldigt nöjda också! Och tro det eller ej...jag har fått in lila i hemmet! Olof gav som förslag att vi skulle köpa en lila sak igår! Tjohooo!! Hihi.

Nu ska man väl planera;

Frosta frys, måla rum, putsa fönster, tömma skåp, packa in i bilen, städa golv, ta ner hatt- och skohyllor, hämta släp, packa in i släpet, lämna nycklar, träffa lite kompisar, ha trevligt/semester. Eftersom flytten sker i semestern så måste vi nog ta oss tid till ledighet.

Ta med oss då? Färg, täckpapper, tejp, verktyg, fönsterputstillbehör, städtillbehör, matsäck, en jädra massa energi. Jag lovar att meddela er hur det går. Senaste besöket var lite... speciellt!

Tiden har bara rusat fram under helgen! En bra helg faktiskt. Tro det eller ej! Kanske vänder det nu? Idag var vi på IKEA och det är rätt imponerade för att vara Maddo och Olof. Får man välja annat än IKEA så gör man ju gärna det. Men det börjar bli riktigt mysigt här hemma nu. Man kanske vågar ha hem folk! På något sätt blev helgen en sån där... vuxenhelg. Planering av eventuella renoveringar och möbler i lägenheten. Oj, lite läskigt mycket vuxenpoäng på detta! Måste smältas. Tittat på säng också. Det behövs när man inte klarar mer än två nätter i en säng.

Semestern som var tänkt att ha blev inte mycket av. Olof måste jobba måndag+tisdag. Troligtvis långa pass. Så vår road-trip lör eller söndag till tisdag blev inte av... Jag skulle nog inte klaga om det inte vore så...jävla typiskt! Men onsdag ska han vara ledig. Hoppas och håll alla tummar!

Idag fick jag ett besked jag inte väntat. Jag känner att denna vecka gärna får vara över. Jag längtar efter att känna glädjen igen. Jag känner igen känslan och borde kontakta läkaren men just nu orkar jag inte.

Oj! Jag har inte uppdaterat sen jag kom hem ju! Resan var bra. På vägen hem insåg vi att vi hade kunnat stanna längre men det blev en resa under den underbart soliga dagen då vi hellre legat med vänner på stranden och en glass i handen. Fruktsallad kanske? Mmm.. Men det verkar ordna sig något sånär. Det händer saker i livet som inte är så bra att skriva om i bloggen, in case in case. Allt har inte med mig att göra men det blir nog bra i slutändan.

Jag har kommit till en punkt då jag inte riktigt vet om jag är rätt för Tessan. Tessan äter inte längre. Eller, en bra dag får hon i sig 75% av maten hon bör ha. Hon äter bättre med annan hund i hemmet (annars äter ju hunden upp hennes mat!) och alternativen blir alltså; en till hund, någon med hund tar Tessan eller finna en alternativ lösning. Pasta. Ris. Blötlägga. Blötlägga i 30 minuter... hjälp mig..?

Igår var vi ute i 2,5 timmar och ändå äter hon inte... Hon får inget ytterligare godis eftersom hon inte ska lära sig att ersätta mat med godis (för godis får hon ju i sig! och mjukmat...) vi har testat att ha annan smak på fodret, en som luktar mer (blää) men det gav inget direkt resultat... Vart hennes bajs kommer från är en gåta för mig...hon bajsar ju fortfarande lika mycket som innan - för det mesta.

Sitter på Olofs i-phone och slösurfar. Är i ö-vik hos olofs kompis. Idag blir det Åsele Marknad. Det är rätt segt att skriva på denna, hur står folk ut!? Uppdaterar mer sen!

Nu är lånehunden inte här längre. KK hämtade honom igår. Han tog med sig Tessan också. Hon ska få åka ut på landet och springa löst och få massor av kärlek. Men de hann bara åka iväg så saknade jag henne. På vägen upp i porten kändes det tomt utan hunden (hon var ju med när vi gick ut...) och när jag kom hem fanns ingen som viftade på svansen. Ingen som behövde gå en sista kvällsrunda. Och ingen som tassade omkring. På morgonen fanns ingen anledning att gå upp ur sängen och nu finns ingen anledning att gå ut. Mer än att vi ska åka på semester då... sen...efter Olofs jobb som de trodde skulle vara klart igår men som inte är klart. Han ska till två ställen och trodde att det skulle ta 1 timme vardera, plus resetid. De börjar sju. Men redan när han sa det så sa jag att 1 Bjerkedals-timme är två vanliga timmar. Det ser ju ut som om jag har rätt, igen. Vi får se om Olof får jobba söndag också så vi får åka hem tidigare. Jag vet inte om jag ser fram emot denna helg längre... Men nu ska jag sakna Tessis en stund till.

Jag är hundvakt åt KK:s hund. Även kallad "lånehunden". Vistelsen blev förlängd två dagar efter ett samtal med oss. Då hade jag inte tänkt på gårdagens arbetsdag. Jag har ju en hundvakt i Stockholm. Jag har lovat en peng och hon har sagt att hon inte har mycket för sig i sommar. Perfekt. Ellerhur? Men..lånehunden då? Mitt pass igår var 11:45-22. Inte direkt en "lämna-hundarna-ensamma-hela-dagen-pass". Så jag frågade hundvakten om det var okej att hon tog båda. Det gick bra. Hon blev så kär i lånehunden dessutom. Prima ballerina. Olof skulle hämta hundarna efter jobbet och sen ta sig hem, ge hundarna mat och därefter åka hoj. Ni vet ju sen tidigare vad jag tycker om hans jobb. Mycket riktigt; Övertid! Jag som inte får ha telefon på jobbet fick sms och samtal från icke inblandade människor men som ändå är "anhöriga". Förstå mig rätt. Och plötsligt är jag olämplig som hundvakt. För att min sambo inte kunde hämta hundarna i tid. Nu hade han ringt och sagt att han fick jobba över - dessvärre efter avsatt ca-tid (ung. 30 min efter). Men vi är väl tamitusan två i vår relation? Varför får JAG skulden för att Olof måste jobba över? Jag hade ju löst problemet och att det blev problem efter det kan jag ju inte rå för. Alla inblandade hade varandras nummer och var medvetna om att jag då inte kan ha mobilen på jobbet. Jag känner mig ganska ofta som en dålig hundägare för att jag inte riktigt lyckas få Tessan att sluta skälla och ändå tro på sig själv. Hur gör jag för att motverka osäkerheten och minska hennes integritetszon för att lita på andra? Och plötsligt blir jag olämplig för att min sambo inte kommer en viss tid..?

Är det konstigt att man blir ledsen?