Redan igår sa jag till klasskamraterna att jag avvägde att göra avbrott i mina studier. Reaktionen? Oväntad. Många reagerade med ett "nej". Jag blev plötsligt medveten om att jag nog är rätt omtyckt i klassen. Att människorna tycker om att umgås med och prata med mig. Det har jag inte riktigt förstått innan. Så när jag idag bad om en liten stund av lektionen för att tacka alla i klassen och säga att jag tyckte att de är en fantastiskt klass så bar inte rösten helt. Allt jag lärde mig på retorikkursen i somras försvann. Ett ord till och tårarna hade flödat. Efter att ha sagt hejdå och lämnat klasskompisarna kände jag ett otroligt behov av att prata med en av de två jag har störst förtroende för. Jag ringde en av dem och det tog inte lång tid förrän tårarna flödade. Det är tungt att lämna en klass man gillar så mycket som jag gör. Klasskamraterna är underbara och jag... jag kommer sakna dem! Jag lovade att hälsa på och det ska jag göra!

Jag pratade lite med läraren om läget och sa att jag tvekar lite ibland samtidigt som jag vet att det är rätt beslut jag tar. Hon tyckte jag gjorde rätt och ansåg att jag skulle stå på mig. Inga tvivel. Så fort jag tvivlade sa hon bara "nej", vänligt men bestämt. Det känns bra när en lärare stödjer ens beslut. Det känns bra. Tungt men bra.

Bakgrunden till det hela är hela det året som gått. Jag har tvekat i ett år och känner mig vilsen. Mina studieskulder ökar i samma takt som tiden går. Det är rätt mycket som händer. Huruvida jag tar ett avbrott eller gör en sjukskrivning vet jag först nästa vecka. Det tog mig lite mindre än ett år att ta detta beslut men jag tror att jag gör rätt. Som någon i skrev i en kommentar: Jag tror du behöver hitta dig själv (kanske har jag omformulerat det men det är principen som räknas). Jaa, jag behöver hitta mig själv. Det avsätter jag tid för. Nu. Inte en sekund för sent.

En students ekonomi är krasslig och det kommer min ekonomi vara framöver också. För utan CSN finns inte många kronor över till nöje. Men gratis i Göteborg finns ju! Någon som vill gå på museum med mig?