Det är nu man börjar märka att man är i Stockholm igen. Och förstå varför man inte åker hit så ofta. Men även varför jag inte sover hos min mamma!

Jag och min mamma är väldigt olika. Hon vill prata om allt och gärna ofta. Jag pratar mycket jag också, men min mamma och jag delar inga direkta intressen att prata om utan det slutar oftast med att min mamma pratar och jag lyssnar eller att hon meddelar mig hur otroligt lite hon tycker att vi pratar med varandra och att jag är arg. Då blir jag irriterad. För måste jag prata nonstop för att upplevas som glad och trevlig?

Nej, får jag välja umgås jag kanske inte med min mamma varje dag. Jag pratar nog helst inte ens med henne varje dag. Det räcker med mail för då har jag distans till henne. Det tär på mig att höra hennes räknande, suckande och stönande som hör tvångstankarna till. Hur mycket hon än säger att hon är fri från dem så upplever jag att hon då inte är det. Det irriterar mig.

Många gånger funderar jag på om det är så att hennes behov av att alltid ha så bra kontakt med mig (så pass bra att hon näst intill klänger på mig) är en del av hennes tvångstankar också?

Jag önskar att jag hade fler vänner att fly till för att ha en ursäkt att inte prata med henne hela tiden. Men det känns inte snällt mot mina vänner. Jag vill ju att de ska umgås med mig för att de vill umgås med mig, inte för att de vill undvika någon annan. På samma sätt vill jag visa att jag umgås med dem på samma premisser.

Håller jag tyst är jag arg. Pratar jag låter jag irriterad. Är jag inte hemma undviker jag min mamma. Är jag hemma stänger jag bara inne... När gör jag rätt egentligen? För det känns som om det aldrig blir rätt...

 

Anna

14 juni 2010 00:23

Personligen tycker jag du ska sluta försöka så mycket. Vara sej själv kommer man långt med, fast jag har full förståelse för att det är svårt när det gäller familjen... Du är fin som du är!! Kom ihåg det och säj det till dej själv hundra gånger nu! *kramar*

http://kavril.bloggplatsen.se

 

Vivi

14 juni 2010 08:46

Du verkar ha höga krav på dig själv :( du är inte det som ska "ta hand om" och "tänka på" i detta fallet, det tycket inte jag iaf!
Och vet du ...det är ingen som kan reta gallfeber på en så mycket som släkten ;)

Kramar

http://www.missvivis.se

 

Sussi

14 juni 2010 09:44

Även fast jag har min mamma bara 2 mil bort så umgås och pratar jag inte med henne allt för ofta. Jag tycker att när man väl flyttar hemifrån så är det för att klara sig själv och då behöver man inte prata med mamma så ofta. Det räcker ju att man berättar lite ibland bara..
Tur att du har Tessan så du får komma iväg ibland och vara för dig själv

Jag var in på lakritsroten och kollade lite. Mycket gott fanns det :)
Men jag hittade inte någonstans vad portot kostade. Det stod bara inom Sverige och det kan ju vara vilken summa som helst?

Kramisar

http://allt-om-inget.bloggagratis.se

 

marica

16 juni 2010 09:58

tänker på dej gumman! KRAM

http://maricaaberg.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Var barnfria och åkte vattenrutschkana. I sista åket svängde det så att jag fick världens nackspärr. Ont ont ont. ...

..som barn kanske bör ha det? Vi har ett barn som fyller tre snart. Fortfarande sockerfri. Det finns en önskan om en tårta som är blå med blåbär inför kalaset. Jag håller på att kämpa mig till ett recept på tårtbotten utan socker. Jag återkommer m...

http://made.shapemeup.se/2012/03/28/fridas-halsobrod/ Inspiration från detta recept så bakade jag ett bröd på kvarg som höll på att passera datum. Mitt i min detox. Grannen godkände brödet! Imorgon blir det städning och fixa. Sista dagen på det...

Ikväll var det utgång. Urringning och alkohol. Så är mammorna till mina jobb-barn ute! Gah. Har iaf haft kul. ...

Vi har fått en förskoleplats till stora i augusti. Jag blir alltså hemma med båda barnen tills dess. Snart kommer värmen och alla barnfamiljer börjar ta sig ut. Mycket trevligt ska det bli. Tills dess umgås jag med mammor och promenerar och försöker ...