Vi gick ner massor i vikt under förra året. Det medförde att min sambo började träna. Och träna. Och träna... I början tyckte jag att det var kul att vi kunde dela intresse, göra något ihop. Sen insåg jag att det enbart var för hans skull han gjorde det. Inte för att jag tycker att han inte får träna. Men ett av våra problem i vår relation handlar om brist på gemensamma aktiviteter. Vi har ingen direkt tid ihop. Han har många intressen och jag har lagt många på hyllan. Jag är hemma i tre veckor med dottern. Föräldraledig. När sambon kom hem ville jag ha egentid och handla men då tyckte han att vi kunde be hans mamma att handla, hon åker ändå förbi affären. Summan blir att jag står vid spisen, ser sambon ligga i soffan och halvt leka med dottern. När vi ätit upp behöver jag lägga mig, det trycker fint i magen efteråt nämligen. Då får jag dottern medan han gör matlådor. När kvällen närmar sig görs kvällsbestyr och dottern läggs. Efteråt ger han hunden mat, går ut och pissar och därefter lägger sig och tränar... Situps, armhävningar och allt vad det heter. Sen plockas det undan leksaker och nu sitter vi med varsin telefon. Jag känner mig så lämnad.

För ett tag sen gav jag förslag på att vi kunde göra överraskningsfredag. Varannan fredag är det jag och varannan fredag är det han som fixar en överraskning. Hittills har jag gjort alla fredagars överraskning. För jag vet att han inte gör det. Jag känner mig så tom. Jag bara längtar efter ömhet och kärlek.

Jag stänger av. Känner mig tjatig. Orkar inte ta upp problemet igen. Jag vet ju vad som kommer sägas. Men jag vill rå om min kropp...jag nekar inte till det. Men något annat får tas bort känner jag. Jag är trött på att komma så långt ner på prioriteringslistan. Jag bara längtar efter närhet och kärlek. Träningen görs när dottern är vaken, när dottern sover och när jag är vaken... Men jag då?? Jag finns...närdå? Jo, när det passar. Vi bor ju ändå ihop. Vi umgås ju ändå. Jag har funderat på särbo för jag tycker att vi funkade som bäst när vi bodde på distans men livet är inte så enkelt känner jag. Det ska till varsin bostad och allt praktiska fixande. Jag vet inte om jag är redo...

Blä, gnällig jag känner mig. Men hur ofta ska man umgås med sin partner? Hur ofta ska man ge kärlek? Jag har ett stort behov av kärlek. Jag upplever det som om jag dör inombords.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Var barnfria och åkte vattenrutschkana. I sista åket svängde det så att jag fick världens nackspärr. Ont ont ont. ...

..som barn kanske bör ha det? Vi har ett barn som fyller tre snart. Fortfarande sockerfri. Det finns en önskan om en tårta som är blå med blåbär inför kalaset. Jag håller på att kämpa mig till ett recept på tårtbotten utan socker. Jag återkommer m...

http://made.shapemeup.se/2012/03/28/fridas-halsobrod/ Inspiration från detta recept så bakade jag ett bröd på kvarg som höll på att passera datum. Mitt i min detox. Grannen godkände brödet! Imorgon blir det städning och fixa. Sista dagen på det...

Ikväll var det utgång. Urringning och alkohol. Så är mammorna till mina jobb-barn ute! Gah. Har iaf haft kul. ...

Vi har fått en förskoleplats till stora i augusti. Jag blir alltså hemma med båda barnen tills dess. Snart kommer värmen och alla barnfamiljer börjar ta sig ut. Mycket trevligt ska det bli. Tills dess umgås jag med mammor och promenerar och försöker ...