Säg hellre att du inte vill!

- Jag kan inte.

- Jag vet inte hur man gör.

- Nej, det går inte.

Det finns en sak som irriterar mig mer än något annat. Det är folk som tror att det inte går. Javisst, jag använder också den ursäkten ibland. Jag är inte bäst, även om jag självklart är grym. Haha. Nej, men allvarligt. Jag tror på att allt går. Ingenting är omöjligt (någon annan än jag som tänker på Gunde Svan nu?). Vill du äta bättre? Ja, då går det! Vill du träna mer? Ja, då går det! Jag säger inte att det är enkelt, för det vill jag verkligen inte påstå. Jag vill heller inte påstå att du möjligtvis kan komma att förlora något annat på vägen.

Det handlar om prioriteringar. Du kan inte prioritera allt i livet men du kan välja vad du prioriterar. Förut har jag prioriterat mina vänner. Nu prioriterar jag mig själv, jag försöker få en balans mellan arbete, vänner och träning. Min största satsning när det kommer till mig själv är träningen. Den tar ett par timmar i veckan, det ska jag inte skjuta under bordet med. Men det är å ena sidan jobb, å andra sidan ett sätt för mig att känna att jag duger och... träningen har många för- och nackdelar, både privat och i arbetet. Jag väljer att se fördelarna.

Det har givit mig en viss distans till mina vänner. Jag är inte tillgänglig för mina vänner hela tiden. Att inte ha tid till sina vänner hela tiden kan både förstöra och stärka banden i en relation. Det har jag fått erfara under hösten. Minns ni att jag skrev hur jag kröp på väggarna i början av mitt studieuppehåll? Jag var tvungen att träffa folk, få bekräftelse och göra saker. Hela tiden. Idag går det hur bra som helst att ha en lugn dag. Jag får ut energi ändå, genom träning. Om jag inte tränar så klättrar jag på väggarna.

Vart var jag  nu? Jo, jag trodde tidigare att jag behövde någon att träna med för att finna motivationen till att träna och få den kropp jag ville ha. Visst jag har inte uppnått det resultat jag vill ha men jag har förlikat mig med tanken på att det kanske inte går. Mitt liv har blivit mer likt det jag önskat mig. Ett liv som innefattar att jag kan gå och träna - själv. Jag har en sundare inställning till livet och en viss distans till mina vänner. Jag måste inte umgås eller prata med mina vänner på samma sätt som tidigare.

Visst behöver man en spark i rumpan ibland men då är man medveten om det. Jag skrev exempelvis i min ansökan till Fysiken att jag ville ha jobbet för att jag då inte skulle ha någon ursäkt att inte träna. Det har jag inte heller. Jag har fått min spark i rumpan eftersom jag fick jobbet. För att få sparken för att komma igång måste man be om den. Gå inte omkring och tro att sparken kommer av sig själv eller att ditt mål inte kommer kosta något annat i ditt liv. För varje prioritering du gör kostar en annan prioritering. Enkel matematik. Att vi inte har all tid i världen kan nog de flesta hålla med om. Så fort du prioriterar en sak, tar du tid från något annat. Sen kan man ställa sig frågan om det är rätt eller fel? Ja, det är upp till dig själv att avgöra. Personligen har det givit mig otroligt mycket att prioritera träningen. Det har givit mig en distans till mina vänner och stärkt vissa band. 

Nästa gång du säger att du inte kan komma igång med något eller säger att det inte går och att du inte vet hur man gör då vill jag att du tänker på Gunde Svan: Ingenting är omöjligt! Säg hellre att du inte vill, har lust eller orkar. Det är mer ärligt - mot dig själv! Om du bestämmer dig kommer du få reda på hur (för då frågar du någon som vet) och du kommer inse att det faktiskt går - om du ger de tid och visar att du vill.

Kanske var detta inlägg rörigt men jag var tvungen att dela med mig av mina åsikter. Ett självklart inlägg i: Åsiktsbanken.

 

Ingegerd

12 december 2009 18:19

Många kloka ord! Jag fick lära mig en gång att man aldrig ska säga att man inte hinner, säg istället "Jag har prioriterat annat" för det är ju så det e! Allting här i livet handlar om prioriteringar. Det enda man inte kan välja är att födas och att dö.

Ha en bra lördagkväll!

http://hovsing.bloggplatsen.se

 

malin-heléna

12 december 2009 19:59

Ååh, vad jag gillar sådana här inlägg!! Självklart kan man göra det man vill i livet! :D Men som du säger, det är inte alltid lätt. "Livet är en dans på rosor men det är en dans med svåra steg". Citerat; Lars Winnerbäck. Mycket klocka bra ord tycker jag.

Jag försöker ockås prioritera mig själv, som du säger att du har börjat göra. Och det tycker jag man ska få göra utan att man ska få skit för att man "överger", "sviker" eller "skiter" i sona vänner. Man är ju för sjutton huvudrollen i sitt eget liv, då ska man göra det som får mig själv att må bra.

Jag tycker inte alls att ditt inlägg blev rörigt, men känns som att min kommentar blev det. Haha!!

Ååh, Ps: Jag kan nog lägga upp ett litet recept på lasagnen så småning om. ;)

http://www.malinhelena.blogg.se

 

Veiken

12 december 2009 20:49

Helt rätt! Jag ger aldrig upp förrän alla vägar är prövade. Allting (nästan) går bara man vill! Kram

http://www.metrobloggen.se/horisont

 

Malin :)

12 december 2009 23:50

Tack själv! :)

http://malinbloggen.bloggagratis.se

 

Sussi

13 december 2009 08:22

Visst handlar livet om prioriteringar. Och vissa är inte jag villig att göra! Jag brukar sällan säga att jag inte kan (om jag gör det är det mest i skämtsammanhang) utan att jag däremot är dålig på eller sämre. I och för sig kan det vara väldigt praktiskt att säga att man inte kan när man vill att sambon ska göra nåt hihi
Många gånger är jag bara rent ut sagt laaaat och det vet jag också om!! ;-)

Ha en mysig Lucia och tredje advent
Kramisar

http://allt-om-inget.bloggagratis.se

 

malin-heléna

13 december 2009 11:20

Ja, sedan kan man undra med vad denna vän då har för självinsikt och liv själv? Människor är ju rovdjur tror jag i grund och botten, tror de är rätt ensamma egentligen. Sedan har vi valt ibland att leva i par och så vidare, men jag tror det är så långt det går. Alla vill ha sin egen tid och behöver den. De som inte klarar sin egen tid och ta hand om sig själva tror jag har svårt att se sig själva.
De säger en så bra sak i True Blood; "Stå och se på dig själv i spegeln och räkna från tio baklänges. Om du inte lyckas vara med dig själv i tio sekunder hur ska du klara av att leva med dig själv ett helt liv."

Känner att jag bara babblar nu! Hahah!!!
Men antar att jag menar att de vänner som tycker att man sviker dem om man vill "satsa" på sig själv har svårt att vara med sig själva och bör så ledes ta steget de med att göra det de vill med livet. Som jag, och du med, försöker göra. :)

http://www.malinhelena.blogg.se

 

Vivi

14 december 2009 10:09

Bra inlägg!! Jag håller helt med, om vi tar bort vår egen valmöjlighet så tror jag vi blir olyckligare i längden. Det mesta vi gör i livet är medvetna val , det känns ibland som om man inte har valmöjligheten, men det har man. Säger du att du itne har tid att träna, då kan du gå ned i tid på jobbet , visst färre pengar så det gör du inte, men då har du ju gjort det valet!
Jag känner själv att jag har mer kontroll över mitt liv och jag tänker att det som händer är pga mina egna val!

http://www.missvivis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggar inte här för närvarande.

En människa är så mycket mer än hon visar. I bloggvärlden är det väldigt tydligt. Man tror att folk skriver allt om ämnet de tar upp men visar inte allt. Allt passar sig inte offentligt, speciellt inte om man går ut med bild och namn. Därför blev jag...

Det är saker som händer nu men jag orkar inte skriva sakerna i bloggen för jag orkar inte behöva stå till svars för vad jag gör, inte gör, hur jag reagerar osv... Tack till alla stöttande kommentarer som jag inte svarat på. Jag orkar inte just nu. ...

Idag har jag återlämnat maskinen vi hyrde för gårdagens renovering hos svärmor. Jag har också satt upp julbelysningen på balkongen. Nu är jag helt slut. Detta är mer än jag gjort de senaste dagarna. Kanske vänder livet nu? Det finns planer på att han...

Blir renovering hos svärmor idag. Dagen är bättre än igår men dagarna är ändå jobbiga. Nästa vecka blir det ett steg i rätt riktning och sen är det bara vänta. Jag skriver i gåtor och jag är kass på att svara på kommentarer men så är livet just nu. N...