Risk 1:an är gjord. Den handlar om säkerhet. Droger, alkohol och riskbeteenden. Det är en intressant kurs med mycket diskussioner. Men jag kan tänka mig att vissa körskolor inte får till bra diskussioner. Vår lärare, eller fröken som jag säger, är duktig på att få folk att vilja prata och hon drar sig inte för att underkänna en person som inte deltar aktivt. Idag träffade vi människor som dessutom kommer gå teorin med mig. Intressant. 13 körlektioner är bokade så jag har 7 kvar att boka. Mitt "lämp" har kommit så jag hoppas Olofs blir beställt och betalt inom kort så vi får köra "på riktigt" också.

Många säger att jag har mycket att göra just nu. Och jag måste erkänna; jag drar ner på vänner. Jag pratar med dem i telefon men tar inte lika lång tid till att ses. De är medvetna om att jag tar körkort och har mycket just nu. Jag väljer att umgås med de som jag kan lära mig av för undersköterskeprogrammet (dvs. vänner som är undersköterskor eller läser till "uska" som det också kallas) samt de med körkort så man kan reflektera över körningen. Sen har vi Tessan och henne är det väl aldrig problem med? Ibland blir det något man gör bara för att göra men minst en gång om dagen tar jag mig tid att vara med henne. Jag njuter av att hon ligger på huvudkudden varje kväll exempelvis eller sparkar mig i ryggen när jag pratar med Olof i telefon, då vet jag att hon har somnat och drömmer. Olof är en del av mitt liv just nu och stor del i att vi kan hålla den kontakten vi har är för att han är min handledare i körningen. Han är ingen "ny som jag måste lära känna helt" utan visst behöver vi lära känna varandra men vi har naturligt något som binder oss samman just nu.

Över till den där frågan; "Men, är ni tillsammans?"

Nej, vi träffas och vi trivs med att träffas. Vi har haft diskussionen uppe ett par gånger och för att citera Olof; "Det är väl egentligen närmare tillsammans än vänner..." Vi har inte bråttom.

Jag läser inga extra böcker utöver teoriboken och skolböcker, jag ser inte/sällan/aldrig på tv eller film, vilket för många upptar minst en timme om dagen (7timmar/vecka). Jag väljer att effektivt planera mina aktiviteter. Och är det något som ryker är det tid med vänner. Riktiga vänner finns kvar efter körkortet, det är en kortare period. Så ser det ut just nu. Och jag är inte arg, bara lite trött på att förklara det om och om igen så nu får alla förklaringen, vare sig ni vill eller inte. Hihi.

Puss  

Jag är riktigt trött numera. Jag kan inte förstå varför, för sover gör jag ju? Var hos läkaren och måste väl erkänna att jag överdrev lite när jag berättade hur illa det var med tröttheten.. men jag lägger mig vid tio-elva på kvällarna.. vaknar sju-åtta på morgonen och sen kan jag lätt sova en stund på dagen och då pratar vi inte en powernap! Jag är sjukt trött och less på att det snurrar när jag ställer mig upp. Blodtryck ligger bra. Järnvärdena är bra. Vad fan är fel? Bad om ett magnesium-test men det tillhörde inte standard... Nu berättade jag hur illa det var med tröttheten så nu fick jag massa tester så vi får väl se. Återbesök om tre veckor. Jag trodde jag skulle få svar idag för det var också ett återbesök men icke! Jag är sjukt trött nu, glad över att jag får sova hela natten inatt. Egentligen brukar Micke komma mitt i natten men han kommer först imorgon.

...imorgon är Risk 1:an dessutom! Det är en del i körkortet som ingen av mina vänner med körkort har gjort för den är nyyy!! Hihi. Blir väl att boka lite körningar också. En stockholmsresa är bokad också. Tyvärr ligger skolan på is, men det är ingen brådska med den, skönt om man kunde bli av med den visserligen men då var det ju det där med motivationen som inte riktigt vill infinna sig! Nej, lugn och ro och en sak i taget.

Aldrig har det väl känts så tungt att lämna Stockholm som idag. Tyvärr blev det ju dessutom en stressig påstigning och jag var inte allt för pedagogisk med min kära hund. Igår blev kvällen inte riktigt som vi tänkt oss och tiden för varandra uteblev nästan. Så väl på tåget kom tårarna. Många gånger har jag sagt att jag saknar att vara kär, gråta på tågstationen osv osv. Men inte idag. Jag har uppskattat tiden i Stockholm något otroligt mycket. Visst har jag saknat vissa saker i Göteborg; Bred säng, badkar och hemtelefon. Sen tog det slut. Vänner saknar man visserligen men de finns kvar oavsett stad. Idag är en tung dag. Komma till lägenheten gjorde inte saken bättre. Jag vill inte längre. Vad är ett hem egentligen och hur skiljer det sig från en lägenhet? Det är jättefint hos oss men någon stans på vägen förlorade jag mitt hem. Nu är det min lägenhet. Det har kommit att bli mitt stök. Mitt kaos. Men inte mitt hem. Jag kan inte annat än fundera över vad jag gör för fel? Men det är en annan historia... Kortfattat; Det är en tung dag idag.

Sitter här och lyssnar på gammal och go musik. Vem blir inte glad av musik? Musik är livets drog. Det kan få en att dansa, skratta, gråta och slappna av. Idag är det lite retro musik som gäller. Sån musik jag känner att jag inte uppskattade på min tid. När jag  är ute vill jag ha musik att sjunga med i, men många gånger är det bara tråkiga mixer man inte känner igen. Jag gillar när det mixas med den musik alla känner till. Men förr, då fanns redan dunkandet. Om jag säger "uh la la la" sjunger de flesta i  min generation "I love you baby"... Musiken dånar i högtalarna och jag tror Olofs granne blir glad när jag åker för det är rätt mycket bas i de gamla disco-låtarna. Basen blir pulsen, takten, stampen...

Blommorna slår ut så mycket att man skulle tro det är ogräs.

Vivi meddelade dock att det var Liljor!

Igår vaknade vi tidigt. Det är inte ofta Olof vaknar tidigt så när jag kollade på klockan tyckte jag det va bäst att inte meddela honom att klockan var nio när vi legat i sängen och myst redan. Det finns en speciell morgonrutin; Vakna, få puss i nacken, ligga sked, få mer pussar i nacken. Efter ett tag tycker jag att vi måste gå upp och då håller Olof i mig och säger "neeeej" med sån där mysröst. Eftersom jag är envisare än synden går vi upp och äter frukost. Vanligtvis har jag hunnit äta frukost när den där mys-rutinen äger rum för Olof sover gärna nån timme extra.

Tillslut begav vi oss ut för att ta en prommis med Tessan. Vi åkte till mina gamla kvarter. På denna äng brukade vi ha majbrasa på våren. Skogen är vår blåbärs- och lingonskog som vi hade med skolan och på vänster sida är det branta backar ner till gångbanan som vi brukade rulla ner för eller åka pulka/madrass/stjärtlapp.... you name it! Jag trodde det skulle kännas svårt att se detta, att det skulle komma upp jobbiga minnen men jag kände massa glädje bara. Glädje att få visa Olof hur jag vuxit upp. Särskilt bra kändes det eftersom det är ett område med dåligt rykte, invandrartätt område, men en sån här dag är det så fint, vackert, lugnt... Jag minns inte att det var annat än lugnt visserligen. Det beror nog på vart i området du bor/är.

   Tessan och Olof leker med den nya "tennisbollen"

   Titta hennes stora leende! Lika stort som bollen ju! Stolt matte!

  Såhär fint låg hon vid våra fötter på gångbanan efter leken. Hon slappnade av helt en stund, men när man tog kameran lyfte hon på huvudet, typiskt djur!

Tessans nya lekfarbror är; Olof! Och Olof leker gärna med Tessan. Jag lekte också visserligen men vem ska filma och fota om jag gör det? Nä, sätt Olof framför kameran och Maddo bakom. Hihi.

I lördags åkte vi till pappa och hälsade på min lilla lillebror. Självklart fanns pappas tant och hennes dotter med två hundar där. Det gick bra. Pappas tants dotter kallar jag för syster (styvsyster) så skriver jag syrran vet ni varför. Syrrans ena hund är en hanhund och han tyckte ju om att Tessan löpte. Tog en trosa med för säkerhets skull. Nu var han visserligen så lugn inomhus att det inte hade behövts, men ändå! Det andra var en valp på halvåret som Tessan hade världens tålamod med!

Lilla lillebror följde med ut och lekte med hundarna och där träffade vi en renrasig bordercollie som Tessan lekte med. Pratade lite med ägaren och insåg att Tessan är MYCKET bordercollie! Vi nämnde att andra hundar inte va så intressanta och om hundarna insåg att någon annan skulle ta leksaken så sket de i den. De är så söta. Har lite bilder men eftersom lilla lillebror är minerårig så var det den där saken med bilder... Har visserligen några som, rent rättsmässigt, får läggas upp eftersom det inte syns detaljer men... ni får klara er med min beskrivning!

På vägen hem blev det snöbollskrig med syskonen (utom min stora lillebror) och Tessan var självklart med!

Lägger jag upp en film från helgens utgång är det ju nästan som om du var med! Nu kan ni skylla bakfyllan på utgången! Haha.

När Olof kom hem igår drog vi direkt till bolaget. Alltså... Systembolaget. Vi skulle dricka under kvällen och behövde drickan! Sagt och gjort. Sen gjordes mat och se så mysigt vi hade det:

Två fredagströttisar.

mmm...cube!

Men... nu hände något?

Kan det verkligen vara så..?

Är det verkligen utgång på gång?

   Nöjd med kvällens look.