Direktlänk till inlägg 5 november 2011
Ibland är jag tacksam alla tips som kommer om graviditet. Men ibland känner jag att det är frustrerande. Inte så att jag tar illa upp, jag bara blir överöst att tips och idéer och tankar och allt som det innebär och det är lite som folk säger om att skaffa kolonilott. Man blir nästan utesluten om man inte lyssnar på folk. Så känns det ibland. Så om den ena säger att man absolut inte ska äta ditt och den andra säger ät allt med måtta. En person säger drick ett glas vin när du ammar, det är ingen fara medan en anna säger att man inte ska dricka. Jag har en egen uppfattning;
Så länge jag vet att jag kan äta sk "riskmat" med måtta så äter jag det. Jag har inte en tanke på att dricka alkohol vare sig under graviditet eller ammning, vad vissa studier än säger. Studierna är inte gjorda på mig och jag kan inte se hur länge alkoholen finns kvar i mig. Vad andra gör skiter jag faktiskt i, det är deras ansvar. Alla föräldrar gör det de tror är bäst för barnen. Jaa, det finns undantag men inte så många att jag tänker lägga krut på dem. Jag har valt att behålla barnet. Jag har valt att ha oskyddat sex. Jag har valt hela denna situation och ser ingen som helst anledning att riskera något. Jag lider inte av att inte dricka alkohol, det kommer en dag då bebisen inte är bebis längre utan tonåring - DÅ kommer jag behöva mitt vinglas. För att stå ut med allt ståhej. Jag vet vad jag gjorde som tonåring och om ungen ens gör hälften så mycket så behöver jag ett glas vin för att lugna mig - då!
Jag läste på något forum att man inte skulle läsa sånt som inte var evidensbaserat, dvs. forskning har gjorts och man har kunnat påvisa att de flesta reagerar på ett sätt. Ex. när man blir gravid blir man oftast hård i magen. Så om du är lös i magen eller har normal tarmflora tillhör du inte normen och har således inte en normal graviditet..? Om man dricker ett glas vin fyra timmar innan ammning går det inte över till fostret i de flesta fall... men inga bevis finns att det är i alla fall..? Just därför avstår jag.
Men igår fick jag veta en sak som ingen sagt... När man ammar... i början ska man inte ha bygel-BH pga. mjölkstockningsrisken. Vem tänkte säga såna saker till mig? Och när? Brösten har vuxit och jag är smått frustrerad över att säga att jag numera har G-kupa. "Va? Oj, har du så stor byst? Det trodde jag inte, det ser inte så ut" = vanliga reaktionen på vilken kupa jag har. Igår letade vi BH och det är inte lätt om du vill ha en snygg bh som inte är tunn utan gärna lite vaddering. Sen priserna. Det är inte gratis att vara onormal. Ingen "vanlig" BH-butik har min storlek. Jag är för smal i omkretsen för att vara normal. Det är jobbigt. Jag vill kunna ha en push-up eller balconette, det är det jag trivs bäst i... Igår hade de två BH:s att välja på. Sexhundra kronor senare kom jag ut med en BH. Det jobbigaste är inte brösten, jag är inte oproportionerlig, jag har bara en storlek som inte finns direkt på marknaden och en ekonomi som inte matchar dess prisklass...
Det var inte vad jag skulle berätta om. Jag ville bara säga att detta är min graviditet. Den har inte varit med i några tester och kan således inte vara evidensbaserad så ingenting säger att det är en graviditet som följer alla normer. Ingenting säger att jag kommer känna på ett visst sätt eller så. Jag hör gärna hur andra haft det men skulle vara glad om folk slutade säga att jag kommer känna si eller så och att det kommer bli sådär och såhär. Jag tänker inte skylla dåligt humör på graviditeten. Kanske att jag är känsligare nu men jag är inte helt ny, jag reagerar på samma saker som innan. Jag avskyr kommunikationsbrist tex. det kan få mig att gå i taket och är anledningen till att jag enklare kunde välja stockholm före göteborg. Tystnad avskyr jag, jag har alltid lärt mig att tystnad är det värsta vapen man kan använda sig av. En tredje sak jag avskyr är ovälkomna "krav-tips", tips som ständigt följs upp i syfte att jag ska göra på det "tipsade sättet", det är inget tips då men personerna som ger såna "krav-tips" är ofta väldigt tydliga med att berätta att det är just...tips. Jag anser att det är att propsa på någon något.
Jag är inte arg. Bara frustrerad. Hur svårt är det att bara lyssna på vad man har att säga? Ställa frågor som visar att man lyssnar och vill förstå? Inte dra förhastade slutsatser. Hur svårt är det egentligen?
Var barnfria och åkte vattenrutschkana. I sista åket svängde det så att jag fick världens nackspärr. Ont ont ont. ...
..som barn kanske bör ha det? Vi har ett barn som fyller tre snart. Fortfarande sockerfri. Det finns en önskan om en tårta som är blå med blåbär inför kalaset. Jag håller på att kämpa mig till ett recept på tårtbotten utan socker. Jag återkommer m...
http://made.shapemeup.se/2012/03/28/fridas-halsobrod/ Inspiration från detta recept så bakade jag ett bröd på kvarg som höll på att passera datum. Mitt i min detox. Grannen godkände brödet! Imorgon blir det städning och fixa. Sista dagen på det...
Ikväll var det utgång. Urringning och alkohol. Så är mammorna till mina jobb-barn ute! Gah. Har iaf haft kul. ...
Vi har fått en förskoleplats till stora i augusti. Jag blir alltså hemma med båda barnen tills dess. Snart kommer värmen och alla barnfamiljer börjar ta sig ut. Mycket trevligt ska det bli. Tills dess umgås jag med mammor och promenerar och försöker ...
Tänk på vad som gör dina vänner till just vänner, istället för att se vad de gör som irriterar dig eller vad de saknar.
Maddo