En natt kan vara betydelsefull!

Imorgon kommer älsklingen hem. Åh, så jag längtar! Jag saknar honom nog mer nu än för en vecka sen. Eller så känns det mer för att jag känner det just nu och förra veckans känslor har lagt sig? Det har inte varit så tungt som jag trodde det skulle vara men jag saknar självklart Olof massor. Speciellt eftersom vi knappt haft tid att prata ordentligt. På måndag börjar jag på Grönan men jag vet inte om jag har hundvakt ännu. Olof skulle se om han kunde ta med Tessis till jobbet. Annars vet jag inte hur jag gör.

Jag har blivit erbjuden en fast tjänst på en förskola från hösten. Men först är det ju provanställning. Det är lite läskigt med provanställning tycker jag. Jag vet att det ska mycket till att man inte får behålla jobbet, men det gör mig nervös ändå! Det är samma förskola som jag skulle jobba på under hösten (ett grav-vik på ett år) så det är egentligen ingen skillnad mer än att provanställningen tar slut lagom till jul. Gaah! Jaja, i värsta fall har jag ju studierna. Suck, det är lite vemodigt. Å ena sidan har jag verkligen längtat efter att få jobba, veta vad jag ska göra varje dag och ingenting utöver det. Men nu när det är på riktigt funderar jag över om jag verkligen valt rätt?

Men så är det väl alltid när man gör val? Hur man än gör så gör man fel - ur någon vinkel!

Men...imorgon! Tjohooo!! En ensam natt kvar. Sen är jag garanterad...nej, men med högsta sannolikhet.. en natt med Olof. Hans jobb gör ju att man aldrig vet. Förhoppningsvis får man reda på sånt i tid. Förhoppningsvis. Men en natt! Tjohooo!

En natt kan verkligen betyda massor.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    2:a april 2012 Vi åkte in kvällen den 5:e april för minskade fosterrörelser. Jag hade knappt känt bebisen alls under dagen och det jag känt var lamt. Kände mig orolig och för första gången under hela graviditeten var jag verkligen orolig. Väl...

Imorse kom samtalet. 10.08 dödförklarades min morfar. Han låg i koma sen i torsdags och vi visste att det inte var långt kvar. Ändå gör det ont i hjärtat. Klart jag älskar min morfar men han har det bättre nu, han hade så ont i slutet. Det är inte vä...

Bloggar inte här för närvarande.

En människa är så mycket mer än hon visar. I bloggvärlden är det väldigt tydligt. Man tror att folk skriver allt om ämnet de tar upp men visar inte allt. Allt passar sig inte offentligt, speciellt inte om man går ut med bild och namn. Därför blev jag...

Det är saker som händer nu men jag orkar inte skriva sakerna i bloggen för jag orkar inte behöva stå till svars för vad jag gör, inte gör, hur jag reagerar osv... Tack till alla stöttande kommentarer som jag inte svarat på. Jag orkar inte just nu. ...