Alla verkar ju avslöja saker i sina bloggar numera, Sussi som avslöjar hur hon gör för att överleva i is-snö-backar, Vivi som avslöjade sin arbetsintervju (håller tummarna), Sandra avslöjar hur en sann mamma ska se ut (med ringar under ögonen och osminkad) och jag då? Jo, jag kan avslöja att jag börjar bli kär. Det har väl inte gått er helt förbi att så är fallet? Jag har ju gett hintar och ni har frågat, varpå jag vägrat avslöja.. Hihi.
Maddo, vad döljer hon för er, i sina dolda blogginlägg!
... en svag nyans, av kärlek någonstans...
men kanske...Maddo, vad döljer hon för er,
i sina dolda blogginlägg!
Bloggisar vill alltid veta mer, lite som vänner när man är på café säger "va?! Berätta mer" eller "nu får du berätta!!!" (helst innan man ens beställt så hela berättelsen blir avbruten av beställningar och utropningar av beställningar, hämtningar av beställningar och ett evigt tuggande och drickande. Men det är mysigt. Jag gillar det. Jaja, jag SKA komma till saken!
I december (jaa, det sträcker sig så långt), närmare bestämt 2:a december, såg jag en facebook-uppdatering;
Då bär det strax av mot de goa gubbarna på sveriges baksida... Gbg, watch out here I come...
Så kommenterade jag att han borde hälsa på mig. Han skickade nummer och plötsligt hade vi bestämmt att han skulle komma över till mig under fredagen. Lite lagom spontant sådär. Ett tag efter hans vistelse fick jag ett mail där han skrev att han inte kunde släppa mig riktigt och ville se vart det ledde. Så han kom till mig i januari igen. Jag var skiträdd för att han ville skynda fram. Jag har skyndat fram i många relationer och det har aldrig resulterat i att JAG kännt efter. Så jag pratade med honom om mina tankar kring relationer och vad jag vill få ut av livet. Han pratade lite också men han är inte lika pratglad som jag inte (det är svårt att vara lika pratglad som jag, hihi).
Sen januari har vi setts två gånger till, eller blir det tre? Jag räknar inte. Jag räknar dagar tills vi ses istället. Det var han som var på besök utöver Kryddan och hans dotter i helgen. Tyvärr lyckades han bli sjuk så det blev ju sjukstuga som ni vet. Mer tid att kramas i sängen och hade vi tänkt tanken så hade vi kanske satt på en film också men att titta på varandra va nog en bättre film än de jag har hemma.
Självklart var det samtalet jag skulle ha igår med just honom. Olof heter han förresten men det kan hända att jag kallar honom Oliv efter en väldigt intern sak. Men mina vänner har ju internnamn om de inte har riktiga namn så ni klarar er nog! Samtalet gick bra och jag mår mycket bättre nu. Vi pratade ut ordentligt och nu har jag bokat en resa upp till honom. Självklart är det ju distans! Dooh.
Tycker låten är helt underbar och passar så bra in på
Nämen åååh va mysigt! :D Vad glad jag är för din skull! Jag och min sambos förhållande började som ett distansförhållande, men nu 3 år senare hänger vi fortfarande ihop :) Och jag har haft två distansförhållanden innan, så jag tycker inte det är något fel med det alls. Tror till och med det kan vara bra att få längta efter varandra :) Då uppskattar man varandra ännu mer när man ses.
Hade tänkt tipsa dig om att vara med i min tävling för att pigga upp dig lite. Fast det verkar ju inte behövas nu ;) Men du får så klart vara med ändå om du vill!
Nu känner nog jag att mitt avslöjande inte var någonting jämfört med ditt. Gud så härligt att vara nykär. Söt kille med ;) Tessan ser nöjd ut hon med..
Jag unnar dej all lycka i världen Maddo!! <3 Jag har ju inte lösenordet till dina skyddade inlägg, så jag får väl undra antar jag... :) Men det är så underbart att vara kär!! Jag är fortfarande kär i min man, vi träffades 1995. ;)
Åååh! Tänk att jag bara kände att det var något med killen på den bilden i det tidigare inlägget. Det var någonting men jag fattade inte vad! Vad roligt! Grattis och jag håller tummarna för att ni klarar distansbiten. Det har ju folk klarat förr så det ska nog gå om ni vill!
Jag kan inte få lösenordet till dina hemliga inlägg? Eller är de så hemliga att ingen har lösen kanske? :-P Kram iaf, och kul med alla dessa överraskningar och nya glädjeämnen i livet!
2:a april 2012
Vi åkte in kvällen den 5:e april för minskade fosterrörelser. Jag hade knappt känt bebisen alls under dagen och det jag känt var lamt. Kände mig orolig och för första gången under hela graviditeten var jag verkligen orolig. Väl...
Imorse kom samtalet. 10.08 dödförklarades min morfar. Han låg i koma sen i torsdags och vi visste att det inte var långt kvar. Ändå gör det ont i hjärtat. Klart jag älskar min morfar men han har det bättre nu, han hade så ont i slutet. Det är inte vä...
En människa är så mycket mer än hon visar. I bloggvärlden är det väldigt tydligt. Man tror att folk skriver allt om ämnet de tar upp men visar inte allt. Allt passar sig inte offentligt, speciellt inte om man går ut med bild och namn. Därför blev jag...
Det är saker som händer nu men jag orkar inte skriva sakerna i bloggen för jag orkar inte behöva stå till svars för vad jag gör, inte gör, hur jag reagerar osv... Tack till alla stöttande kommentarer som jag inte svarat på. Jag orkar inte just nu. ...
Maddo heter jag och bor med min sambo och hund i Stockholm.Vi lever med dammråttor och diskberg. Vännerna jag umgås med är många och nämner jag några lär jag glömma resten.
