Direktlänk till inlägg 9 maj 2010
Sist jag skrev var jag inte så himla glad. Min plånbok var borta och jag kände att dagen bara var... blä! Jag och Nina hade bokat in en träff tidigare i veckan eftersom hon har Ludvig sen en månad tillbaka. Vilken skillnad det är på den hunden när han får motionera lite mer. Det är en 40kg golden retriver vi pratar om så han behöver motion kan man ju säga! Jag skulle vilja ha en sån, såå vackra!
Lilla Ludvig tigger uppmärksamhet.
Vi tog en längre promenad och hon la ut lite pengar till mig. Snälla vänner växer inte på träd. De hade nämligen de rosa hundbajspåsarna på rusta som annars brukar vara slut. Jag har varit med om att de funnits en gång förut så nu köpte jag tre rullar. Jippie! Man ska plocka bajs med stil. Jag tycker det är roligt när man slänger en bajspåse och det är olika färger i pappersskorgen. En liten sak som gör stor skillnad. Innan har jag haft lila påsar men jag försöker samtidigt ta slut på de svarta för tids nog behöver de också användas. En annan fördel med de rosa är att de har handtag, väldigt bra! Lättare att knyta och om man cyklar med skruttan (Tessan) utan närhet till pappersskorg så underlättar det att medföra bajspåsen. Ja, toppen helt enkelt!
Därefter köpte vi lite Burger King-mat (whoper chese meal för mig och chicken för Nina) och begav oss hem till mig. Där åt vi och såg på TV. Sen bagav sig Nina hem och jag satt och slötittade på TV, väl medveten om behovet av dammsugning här hemma. Då ringde telefonen och jag svarade (ja, ingen annan var ju hemma). Det fanns en ärlig själ som hade hittat min plånbok, googlat och ringt mig. Jag blev så glad! Vi (jag och Tessan) begav oss direkt och hämtade den. Sen satte jag igång med disken.
Kort därpå kom Katarina hem och vi bakade en sockerkaka samt såg lite på Ceasar Millan. Snart har vi sett två säsonger och jag känner ibland att jag vill se om vissa avsnitt för att verkligen ha koll så det är nog kommande projekt.
Tessan gick jättebra igår. Visst hade hon knäck i öronen vid ett tillfälle och morrade åt Ludvig lite men inte alls mycket. Mest när han försökte vara under bordet där man inte får vara som hund och när de skulle hälsa (som vanligt), det är nog bättre att ta en lång promenad innan de nödvändigtvis ska hälsa. Anyway så kände jag att dagen slutade bra.
Summan av kardemumman blir alltså:
Bloggar inte här för närvarande.
En människa är så mycket mer än hon visar. I bloggvärlden är det väldigt tydligt. Man tror att folk skriver allt om ämnet de tar upp men visar inte allt. Allt passar sig inte offentligt, speciellt inte om man går ut med bild och namn. Därför blev jag...
Det är saker som händer nu men jag orkar inte skriva sakerna i bloggen för jag orkar inte behöva stå till svars för vad jag gör, inte gör, hur jag reagerar osv... Tack till alla stöttande kommentarer som jag inte svarat på. Jag orkar inte just nu. ...
Idag har jag återlämnat maskinen vi hyrde för gårdagens renovering hos svärmor. Jag har också satt upp julbelysningen på balkongen. Nu är jag helt slut. Detta är mer än jag gjort de senaste dagarna. Kanske vänder livet nu? Det finns planer på att han...
Blir renovering hos svärmor idag. Dagen är bättre än igår men dagarna är ändå jobbiga. Nästa vecka blir det ett steg i rätt riktning och sen är det bara vänta. Jag skriver i gåtor och jag är kass på att svara på kommentarer men så är livet just nu. N...
Tänk på vad som gör dina vänner till just vänner, istället för att se vad de gör som irriterar dig eller vad de saknar.
Maddo
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se
