Det är rätt komiskt hur livet kan förändras. Det kan ändras snabbt eller långsamt. Gå framåt eller bakåt. Ta min träning exempelvis, jag har inte alltid tränat. Det har inte varit en självklarhet. Jag avskydde gymnastik exempelvis. Sen försökte jag med Friskis & Svettis men det var i samband med ätstörningarna så det klassar jag som tvångsmässigt. Sen har jag försökt fram och tillbaka. Jag och C började träna på Fysiken och det gick bra till en början. Men sen blev det problem i relationen och träningen kom i skymundan. Jag hade ett uppehåll när jag mådde som sämst. Klarade mig knappt ut om dagarna så träning var uteslutet - även om det definitivt hade gjort mig bra.

Förra sommaren sökte jag jobb på Fysiken som värd (-inna?) och jag har inte ångrat mig en sekund. Underbara kollegor och trevliga tränande människor. Den största fördelen har ändå varit att jag kommer iväg och tränar två gånger i veckan, oavsett om jag mår bra eller dåligt (psykiskt).

När jag mått dåligt den sista tiden har det i regel varit i samband med att jag inte tränat. Jag ser sto skillnad i mitt välmående om jag tränar eller ej. Visst att man ska och bör ha uppehåll ibland men träning behöver inte vara ett gympass. Denna vecka har jag tränat tre dagar. Två yoga-pass och ett A-box. Det känns bra. Nu är det uppehåll  under helgen och vi får se om jag  kommer ut och springer lite. Det hade varit skoj att se framsteg när det kommer till joggningen också. Ett par rundor har det kommit att bli faktiskt.

Den 18:e ska jag unna mig något riktigt speciellt. Vad det blir får jag nog återkomma till men det kommer bli riktigt bra  har jag bestämmt!

När jag vaknade idag kom det in en liten Tessan som gärna ville gosa. Vanligtvis är hon nöjd med att ligga i fotändan av sängen och bli pratad med. Inte idag. Nej, idag kom hon hela vägen upp och krävde gos. Vem kan motstå hennes förbannat söta ögon och en svans som viftar?

Jag vaknade en gång mitt i natten samt en timme före klockan (som ska ringa kl 8:00) inatt. Det måste väl ändå anses vara en bra natts sömn? Idag är min plan att dra mig till gymmet under de timmar Katarina är borta. Kanske fixa lite i byrån som står i sovrummet också.

Gårdagen artade sig bra. Jag fick kommentar på jobbet att jag var en drömvärd för att jag gör allt som står i mina sysslor. Kan tilläggas att det var instruktörer som inte är van vid värdar men det värmer ändå. Senare åt jag och Katarina hasselbackspotatis (jag älskar hasselbackspotatis!) och kött samt såg på Så ska det låta på SvtPlay (bra med HDMI-kabel, hihi). Vi tog sedan en cykeltur till Björn som snällt hjälpt mig att skriva ut lite skolsaker. Tessan cyklade med oss och det var första gången det verkligen gick superbra att cykla med henne. Det har gått bra förut och hon har gillat det men tröttnat ganska fort (20-30 min) och det har inte flytit på som det gjorde igår. Igår sprang hon bra (visst, några korrigeringar får man räkna med) och det var härligt att vara med om!

Jag brukar hata sammanfattningsinlägg ("Jag har gjort... Sen gjorde jag....Nu ska jag...") för jag tycker mest om att läsa hur folk tänker och få skriva hur jag tänker, men det blir nog mer av den sammanfattningsvarianten från mig ändå. På gott och ont. Jag tänker för mycket så det är bra och skönt att få slippa det ibland.

Idag var det dubbelpass. Först ett 30-min coreboll. Oj, så jag har saknat coreboll upptäckte jag. I coreboll har du en pilatesboll, du tränar mycket bålstabilitet och himlarns vad skoj det är (Åtminstonde när Sandra faller av bollen, hihi).

Därefter blev det ett AfroPowerDance. Så skönt att få släppa loss! Det gick lite stelare än vanligt kände jag men det var skönt att få släppa på kontrollen en stund. Ingen skola. Ingen hund. Ingen annan än jag själv.

Därefter var det bara hoppa upp på cykeln för att bege sig hem. På förmiddagen cyklade jag massor med Tessan. Så på tal om Tessan har hon spytt igen. Så tröttsamt. Men nu tog jag mig mod att ringa till min bloggvän och mitt hundstöd Anna. Hon lugnade mig och gav lite tips. Sen pratade vi massor. Det var länge sen jag kände att det fanns en ny själ som var så trevlig. Mycket glad att jag tog initiativ till samtalet!

Men jag misstänker att ni vill veta hur det gick på jobbet? Det gick bra. Lite rörigt när man inte har koll på skolan i de åldrarna men man kommer nog ikapp. Eftersom vissa saker är så självklara för mig känns det lite konstigt ibland att börja från början. Men det kändes bra. Skönt att ha ett jobb nära (tar max 15 minuter att gå) och som ger bra betalt, inte är så länge osv. osv.

Nu sover Tessan, jag ska gott ta och göra detsamma. Det har varit en händelserik dag. Men jag bjuder på lite bilder från idag:

Jag i mina fina träningskläder á Nike.

Fysikenbyxor och myströjjan på innan cykelturen till gymmet.

Jag skulle egentligen åkt skidor imorgon men det blir inställt. På något sätt känns det ändå bra. Känner att jag är i en "lägga-täcket-över-huvudet-period" just nu. Jag vill bara ha någon att krama. Inte göra något mer. Det är mycket i mitt huvud nu. Det är inte så att jag inte trivs med livet. Jag trivs rätt bra faktiskt. Men jag är trött. Extremt trött.

Så denna vecka tänker jag nog inte bestämma mer än nödvändigt samt det jag planerat:

• Besök av Lillpojken och Björn (troligtvis måndag?)
• Skola (tis, ons, tors och fre)
• Jobb (tis)
• Fysiken (tors och lör)
• Sandra sover över (ons)
• Möte (fre)

Vi har lite hemstudier så jag tänkte se till att kolla på frågorna till ena boken, leta upp artiklarna vi ska läsa och kolla på vad vi ska göra med dem. Skolan nästa vecka innefattar "bara" sex timmar fysisk aktivitet och som det ser ut just nu kan jag ta mitt favoritpass på fredag! Om jag tar det blir summan av kardemumman ca nio timmars träning nästa vecka. Galet, jag vet men fy så skoj. Finns en risk för att jag behöver/vill träna imorgon eller på tisdag eftersom det annars blir fyra dagar utan träning. Haha, låter jag som ett träningsfreak beror det högst troligt på att jag inte riktigt räknar med träningen i skolan.

Imorgon börjar det sockerfria livet. Igår hade jag riktig panik inför hur detta ska gå. Så godissugen jag var igår har jag inte varit på länge. Inte ens under detox! Det säger en del om vilket sockerpunderi jag försatt mig i. Sjukt! Men jag mår bra och det känns som om kroppen mår bra också. Hihi.

Nej, nu ska jag ta mig tid att andas innan jag ska möta Björn och vi ska inhandla lite inför firandet av Nina. Hon fyllde år i fredags och det ska vi fira här. Hennes present? Påkostad och minnesvärd. Återkommer med vad det är, hon kanske får för sig att finna svaret i bloggen ju. Hihi.

Att be mig ligga i sängen och bara... bli frisk är som att be en nyfödd gå på toaletten vid sina behov. Finns det inte något talspråk som typ "Tala kan man ju..."? Jag har sorterat tvätten från igår, satt upp krokar i badrummet och pulat. Visst har jag legat i sängen och läst också men det är tråkigt i längden eftersom känslan är... kvävande! Haha.

Kryddan kommer ner i slutet av månaden och Katarina tyckte det var okej att han sov här, superduper tycker jag som tycker det är skönt när han är här. Sist han var här lyssnade vi på en skiva som Gammelsmurfen brännt åt mig, som jag bad om men glömt vad den heter (bra jobbat Maddo) på den skivan fanns låten "tycker om dig" och den är så... härlig på något sätt! Den gör mig glad. Jag tror nog Kryddan sitter och småler åt m ig i mitt städflow jag hade då till den låten. Skuttar omkring och sjunger och småstädar. Den roligaste städningen tar lång tid så man hinner njuta av musiken! Hihi.

Det blev inget jobb på Fysiken idag. De i receptionen och min instruktör förstod det bara genom att prata med mig i telefon. Haha, jag kan inte låta allt för charmig!

När jag var på Fysiken (http://fysiken.nu) igår mötte jag min chef. Vi samtalade lite och nu har jag åtagit mig att vädja till mina söta Göteborgs-läsare om att vi behöver en till värd!

Bakgrund

En av våra värdar ska börja studera och kommer inte ha tid för sina pass. Därför söker vi  nu dig som tycker om att träna och som gillar att arbeta med människor. Det är en fördel om du har tränat på fysiken tidigare ochpå så sätt känner till lokalerna och fysikens upplägg, däremot inget krav.

Arbetssysslor

Att arbeta som värd på fysiken innebär att du arbetar på två pass i veckan. Du kommer innan passet och beroende på vilket pass du har iordningställer du innan samt efter passet. Du välkomnar våra deltagare till passet och tar emot eventuella biljetter och finns tillgänglig och deltar på passet. Om du skulle bli sjuk eller få förhinder finns en telefon- och maillista med värdar som du kan ringa/maila.

Förmåner

Två gånger/år har vi medlemskvällar som innebär att du har fördelar i form av rabatter på bland annat träningskläder. Du arbetar ideellt vilket innebär att din kompensation för arbetet blir det träningskort som fungerar på båda fysikens anläggningar. Du kommer också få arbetskläder och en underbar och peppande chef samt underbara kollegor.

Låter det intressant eller har du frågor om värdyrket? Kontakta Matilda via mail:

matilda.ornmark@fysiken.nu

Fysiken - Den bästa arbetsplatsen enligt mig!

Ooh, gissa vem som är lycklig? Någon som är himla glad över ett av livets små ting. Det var nämligen så att jag tog mig mod att fråga Klass-Ida (varför kallar jag henne Klass-ida fastän vi inte går i samma klass längre?) om hon skulle hänga med på ett pass imorgon. Jag kände att jag behövde en spark i röven för att komma igång med träningen. Det är inte lätt när man haft uppehåll. Tur att jobbet börjar snart igen. Då finns inte alla de där ursäkterna att inte gå. Det är den största fördelen med mitt jobb. Det finns ingen ursäkt att inte träna, det är jobb.

Plus att jag mår bättre av att träna och röra mig. Det finns ingen härligare känsla än att upptäcka att man kommer i något man tidigare inte kommit i. Det finns inget tillfälle jag är så avslappnad som efter ett träningspass. Det finns ingenting som kan få mig att må så bra som träning helt enkelt. Kanske låter det som en klyscha men det stämmer för mig. Jag älskar träningen.

Jag tycker det är svårt att fråga om någon vill följa med för jag hatar att få nej. Men för att få ett ja måste man kunna ta ett nej så ibland trotsar jag rädslan och frågar ändå!

(Som en liten parentes kommer här en passande låt) 

Jag lovade hon som höll i passet förra veckan att verkligen ta ut mig på passet idag. Inte var hon sjuk inte utan jag fick gott ta i tills jag kände att jag höll på att tuppa av. Känner redan av värken i musklerna som leder till träningsvärk imorgon. Jag tänker inte ens säga hur ont jag hade förra veckan (jag kom inte upp ur sängen - träningsvärk i rumpan!) och vågar inte tänka på morgondagen. Men jag mår bra! Fy satan vad skönt det var.

Är det inte helt otroligt att vi orkar så mycket mer än vi tror?

http://fysiken.nu

Glömde... det va A-Box jag körde.