Jag är på bättre humör nu. Jag har rensat bland mina kläder. Hittat en hatt och stått i spegeln för att posera. Lite fjortisvarning kanske men ibland behöver man göra sånt. Sen har jag fixat hyllan och mitt skrivbord i arbetsrummet. Vi har fått dörrarna limmade och skåpet där diskmaskinen tidigare satt lagat. Som pricken över i:et så fick vi en långpanna! Yes, vi har längtat. De tidigare var riktigt äckliga.

 Ibland ska man bara låta sig vara...fjortis!

Jag fick en liten replik i huvudet. På tal om fjortis. Eller kanske egentligen en konversation kanske. Från min favoritfilm.

- You know, there is a difference between like and love, because I like my scechers but I love my Prada Backpack...

- But, I love my scechers?

- Thats because you don´t have a Prada Backpack.

- Aah...

Det är en av de första replikerna på trailern. Se den. Den är så...djup? Haha. Älskar den filmen! Ja, ni märker att jag är tillbaka på banan igen va?

Vi har beställt kött från Gröna Gårdar tidigare i veckan. Jag har gått och blivit rätt kräsen med vad jag äter. Egentligen äter jag vad som helst. Men jag tillagar inte vad som helst. Jag vill veta att djuren jag äter är bra. Jag köper aldrig kyckling längre efter att ha sett lite på youtube hur de växer upp. Jag är rätt känslig av mig. Känner du till något ställe man kan köpa kyckling på samma sätt som Gröna Gårdar har nöt- och lammkött så är du välkommen att säga till. Hur som helst hämtar vi det nästa vecka. Toppen!

Jag är uppvuxen med att göra egen brunsås. Det är enkelt. Du smälter smör, rör ner mjöl, häller i mjölk och sen soja och vitpeppar. Tar lika lång tid som pulversås. Men varför köper vi färdig mat? Vad är Svensk matkultur och är Tacos verkligen mexikansk mat eller är det en amerikaniserad maträtt?

Om det och mycket mer kan du se i Landet Brunsås. Med Henrik Schyffert, Erik Haag och Lotta Lundgren i TV-rutan. Självklart är Mats-Eric Nilsson med på ett hörn. Annars hade jag kanske inte varit lika intresserad? Hur som helst finns länken till hela första programmet under Månadens tips från Maddo! Du hittar det i kategorierna till höger. Ikväll kl. 20:00 kan du se del 2 av 8 på SVT2.

Från SVT Play: Landet brunsås

Jag vill inte att alla ska veta allt. Men vissa saker är jag rätt öppen med. Jag har haft en depression som nådde sin spets runt denna tid förra året. Det är den medicineringen jag har trappat ner nu i en vecka. Nu får vi se om jag avvaktar med att sluta helt eller om jag helt enkelt skippar dem från och med inatt. Detta är nog första gången jag trappar ner medicin för att jag vill det. Inte för att jag inte vill gå på tabletter utan för att jag faktiskt mår bra och har lyssnat på mig själv.

Det har varit en sjuhelvetes tid. Jag har mått så dåligt som jag inte trodde jag skulle kunna må. Jag har skrattat. Jag har haft roligt. Men jag har haft en tyngd i bröstet. Många dagar har jag bara velat gå tillbaka till gamla mönster. Bara för att få lätta på trycket. Däremot minns jag hur mycket som slog tillbaka när jag gjorde det sist. Man kommer in i en ond spiral.

(En klasskompis har ärr från skärsår på sina armar. Jag vet inte hur jag ska reagera. Jag vill ju hjälpa, stötta... men vem vill ha hjälp från en helt utomstående? Det blev en parentes bara)

Ond spiral... ja, jag har länge förnekat mig själv och mina känslor. Detta år har handlat om att bejaka mina känslor. Det är fortfarande svårt att skriva om det år som varit. Men jag vill skriva. Jag vill berätta.

Det senaste året har jag velat skada mig själv. Gömma mig i min bubbla. Slippa ta ansvar. Inte tänka på mig själv och bara vara som ett barn. Jag har varit rädd för att någon ska komma på mina känslor. Jag har haft känslan av att jag är ett stort skämt. Inte ens litat på mig själv. Varit rädd för mig. Vägrat umgås med mig själv.

Samtidigt har detta år bjudit på många insikter. Det gör inget om jag gör fel. Jag kan ändra åsikt och min åsikt är också värdefull. Ibland är det viktigt att faktiskt ha en åsikt. Jag har också insett att vänner inte växer på träd och att man kan glida ifrån varandra beroende på vilken utbildning man har och hur man utvecklas även efter tonåren. Kanske är det jag som är för lik en tonåring till sättet? Jag vet inte.

Jag har insett att jag inte är den typen som festar varje helg. Ett tag festade jag nästan varje helg och det var roligt. Det ska jag inte sopa under mattan med. Jag har som sagt skrattat och haft roligt under året som varit. Men det är inte det jag vill med mitt liv just nu. Jag har kommit till insikt med att jag inte är typen som festar varje helg. Jag gillar träning och att utvecklas inom kosten. Jag vet fortfarande inte vad jag vill jobba med men jag tror det kommer, tids nog. Nu studerar jag för att jag vill. Jag bor tillsammans med Katarina för att jag vill och jag har Tessan för att jag vill. Sen skaffar jag vänner från de premisserna.

Året har till stor del handlat om att göra saker igen. Fast för min skull. Inte för att träffa någon annan utan för att känna efter hur jag vill ha mitt liv. Lite som i Runnaway Bride när Julia Roberts får frågan hur hon vill ha sina ägg tillagade. Har du inte sett den? Se den!

Jag har gått ner i vikt mest för att jag gjort det jag trivs med. Jag har inte försökt följa någon diet. Jag har inte försökt forma mig för att träffa nya människor. Jag har litat på att folk överlever om jag väntar med att svara direkt. Om jag är osäker säger jag det och vill personen ha ett svar blir det nej. Jag vill inte pressa fram ett ja i rädsla för att såra någon annan. Då sårar jag bara mer.

Därför är jag glad och lättad över att kunna avsluta min medicinering denna vecka. Jag mår helt enkelt bra nu och jag är stolt över de steg jag tagit. 2009 var utvecklande men jag vill inte leva om det. Jag fyller 25 i höst och det är dags för mig att förverkliga mina drömmar detta år. Vilka drömmar har jag egentligen? Det får kanske bli ett annat inlägg. En annan dag.

Denna gång ville jag berätta om varför jag är så glad över att få sluta med min medicin. Jag kommer få ge blod igen också. Jippie.

För mig är det viktigare att det jag äter är "äkta vara".

P.S Som i ett steg att faktiskt visa mina åsikter har jag lagt in lite nytt i menyavdelningen. Kika gärna där, det finns matnyttiga länkar och tänkvärda ord.

Vi bor bara inte i en lugn trappuppgång! När vi skulle gå och lägga oss (rätt snart efter nattens blogg) kommer grannen på att det går att ha fest när klockan är mitt i natten. Mitt i natten! Vi gick vänligt men bestämt upp för att säga till men fick i princip slå in dörren för att de skulle öppna. Dörren öppnas av en man med ögon som håller på att ploppa ut ur ögonhålorna, äcklig, svettig och med öppna byxor. Bakom honom står en lika äcklig och sliskig ung kille med fläskläpp och ögon som sett bättre dagar. Jag vräker ur mig att det är måndag och mitt i natten. De lovar att sänka musiken och jag står kvar tills det är kontrollerat att det inte hörs ner i lägenheten. Vi hade pratat om att bjuda våra grannar på inflyttningsvimmel men känner mig aningen tveksam faktiskt.

Förutom detta så fick jag Gammelsmurfen att ringa och väcka mig. Jag somnade dock om. Men jag kom upp tillslut och iväg till läkaren. Där konstaterade vi att jag kan avsluta min medicinering när jag vill (jag har börjat trappa ner redan) och jag har medicin jag kan ta vid behov. Så snart är jag frisk på riktigt. Känns toppen!

När jag säger att jag inte läser tidningar tittar folk konstigt på mig. När jag sedan tillägger att jag sällan ser på TV tror folk att jag är knäpp. Jag får ändå reda på nyheter, jag lyssnar på folket som pratar i kollektivtrafiken, pratar med vänner och hittar nyheter i bloggar. Förra året gick jag på skrattyoga där ett av tipsen för att må bättre var att sluta läsa och se på nyheter. Varför? Jo, hur ofta är nyheterna positiva? Ytterst sällan. Det påverkar ditt sätt att se och tänka.

Om jag säger misshandel tänker ni direkt att det är en man som slagit en annan. Säger jag att en kvinna blivit rånad tänker ni tonårskillar... Det är långt ifrån hela sanningen så jag väljer att inte se det. Jag får ändå veta om svininfluensan och andra nyheter. För andra läser och ser nyheter! Visst är det bra att kunna leva på andra?

Jag minns när jag var liten och min skola "adopterade stadshuset". Ja, de kallades så. Då var det med på nyheterna minns jag. En positiv nyhet. Numera är nyheterna inte särskilt roliga alls. Vi får i princip alltid negativa budskap. Men det finns bra saker som händer, varje dag. Jag ger upp hoppet och tron om jag ser allt negativt som händer i världen. Nej, ge mig positiva nyheter så kanske jag börjar läsa eller se dem igen!

Tack för alla era värmande kommentarer och stöd med frågor jag har om Tessan. Det var ett tag sen jag hade hund även om jag har hundar nära mig och omkring mig sen tidigare. Det värmer verkligen!

Annars var jag i området på en fest hos Gammelsmurfens kompis, låt oss kalla honom... Alla smeknamn jag kommer på låter elaka även om jag vill att de ska låta humoristiska. Anyway, det var en del folk där och vissa var där för ölen och andra för sällskapet. Jag njöt av att få lyssna på andra och pratade självklart en hel del. Fanns vissa jag fastnade mer för och det känns härligt att få en helt ny värld som öppnar sig. En värld som faktiskt bor på samma sida av stan! En av de som var där, hans flickvän ville gärna ha hund men inte han. Därför pratade vi om att hans tjej eventuellt skulle få sig lite hunddos med Tessan. Och visst låter det väl bra med en person som gillar och kan hundar (hon hade haft hund tidigare) som kanske vill hjälpa till med Tessan om vi behöver. Super! Dessutom var han supertrevlig så det kändes bra. Oj, så vuxen jag känner mig när jag kan se killar som trevliga och inte potentiella partners. Vuxenpoäng? Japp!

Nej, det känns som om min livsstil går mot det bättre nu och jag trivs faktiskt riktigt bra. Härligt!

Blev inspirerad av Klass-Idas blogg (http://thelittlevoiceinmyhed.bloggagratis.se) där hon skrev om vad som hänt henne under året - månadsvis. Därför snor jag hennes idé och skriver en likadan lista. Fast med mitt år!

Januari

Efter att ha firat nyår i Helgum åker jag och min dåvarande dejt till Luleå. Får min första komplettering på Universitetet och blir diagnotiserad som deprimerad. Ber Bög-Björn att flytta in till mig. Blir kombo i min minitvåa.

Februari

Oj, allt händer plötsligt! Jag får ett stort socialt nätverk som stödjer mig i min kamp mot depressionen. Vi har gäster var och varannan dag, livet flyter på bra.

Mars

Mycket fotograferande. Våren visar sig lite. Skrev mycket i tredjeperson (Maddo-Nytt). Födelsedagarna avlöser varandra varje vecka sen sista veckan i Februari.

April

Jag gör min första detox (Detox VT 2009). Blir bestulen på min kamera. Mamma hjälper mig att skaffa en ny. Första påsken på länge som är utan snö! 10 april tar jag första doppet i Vättlefjäll.

Maj

Första doppet i havet. Min dator krachar. Var på öppning av modellstudio, har fortfarande inte fått alla bilder jag blev lovad. Sverige tog brons i ishockey.

Juni

När jag mådde dåligt orkade jag inte söka sommarjobb, läser därför en sommarkurs i Skövde där jag träffar Marica (http://maricaaberg.blogg.se). Jobbar mycket och umgås med vänner. Njuter av solen genom att besöka olika badplatser runt om i Västra Götaland.

Juli

Blir bjuden på en resa till Stockholm. Träffar min mamma för första gången på flera år.

Augusti

Börjar jobba på Fysiken (http://fysiken.nu) och börjar prioritera andra saker i livet. Börjar fokusera mer på vad som gör mig glad.

September

Detoxar för andra gången (Detox HT 2009) tillsammans med vänner. Går hos naprapat för ryggproblem och byter blogg.

Oktober

Gör avbrott i mina studier. Försöker finna vem jag själv är och vad jag står för.

November

Jag fyllde 24 år. Får en lägenhet och börjar planera boendet som kombo med Katarina.

December

Firar jul själv och med Ninas familj. Flyttar in i den nya lägenheten.

Det är roligt att se vad som faktiskt händer i ens liv under ett år. Det kan vara mycket och det kan vara lite. Själv tycker jag det har hänt massor! På gott och ont. Men i slutändan är det de bra sakerna vi minns. Eller, jag gör det.

Ni vet ju att jag ska flytta och bli kombo med Katarina. Med flytten har även diskussioner kring djur funnits. Kanin är något jag är väldigt familjär med och hund har jag haft en under tonåren. Ronja som var en fantastisk hund på alla sätt. Katarina hade inte allt för bra erfarenheter av kaniner så det har vi lagt lite åt sidan. Eftersom vi överväger att plantera lite på balkongen kan nog hund vara ett bättre alternativ. Så jag sitter och kollar på hund. Jag har funderat på att skaffa valp i sommar eller en äldre hund i dagsläget. Visst har jag tid till en hund i dagsläget men att träna upp en valp  kräver lite mer än en äldre hund som har baserna intränade.

Att ta en hund som placeras om vid hög ålder är inget man gör över en natt. Man ska nog tänka en extra gång innan man tar en äldre hund. Det kan många gånger vara problem med hunden. Därför är mitt tips att kolla upp sånt. Jag har mailat lite och ringt på en hund. Håll tummarna för oss för Katarina verkade tycka den var okej!

Jag tänker på alla hundar som är rädda för raketer och smällare. Tänk på dem under nyår är ni gulliga! Kanske börjar jag bli vuxen nu?

R.I.P

2007-01-03

Älskad. Saknad.

Ronja var min räddning som tonåring.

Hon fick mig att komma ut varje dag,

hon delade säng med mig och hon

såg alltid till att finnas nära mig.

Bättre livsstil enligt Maddo.