Direktlänk till inlägg 26 maj 2011
Jag lämnar min trygghet och ror ut i en värld jag inte vet något om. Jag har bott sambo förut. Med en kille som spelade bort mina sparpengar. Men jag har bott sambo. Vi bodde med en annan kille. Det var jäkligt skoj sålänge vi var tre. Jag är rädd nu. Jag är rädd och Olof är hjälplös. Inget han säger eller gör hjälper. Det snarare stjälper. Vad har jag gett mig in på? Är det verkligen en bra grej? Går det för fort? Jag har inte riktigt hunnit tänka efter. Idag känns livt inte sådär jävla skoj som det kändes för bara några dagar sedan. Min msn krånglar som bara den. Sopberget hemma bara växer och växer. Jag börjar fundera på om det verkligen är så att jag vill bo med någon, dela säng, dela liv. Tänk om det inte blir sådär bra? Tänk om det går åt helvete? De senaste dagarna har bara blivit irritation. Det är inget roligt. Jag inser att förhållanden inte är guld och gröna ängar varje dag. Men jag önskar att jag kunde få lägga mig i sängen och känna "detta löste vi bra" eller bara veta att det visst va lite tufft idag men det blev bra i slutändan. Allting handlar om min rädsla. Rädsla över att det återigen ska bli jobbiga, stora diskberg. Att soporna återigen hamnar på mig, trots att alla mina vänner säger att det är vad jag är sämst på; att kasta sopor.
Jag är fantastiskt duktig på att rensa. Slänga soporna är det jobbiga. Och aldrig har jag väl känt mig så ensam som de senaste dagarna när jag spenderar dagarna i min lägenhet, med packning och skräp upp över öronen och handlingskraften? Nej, den försvann!
Idag misslyckades jag, återigen, med en sockerkaka. Jag kan receptet i sömnen. Jag brukar aldrig ha problem med min sockerkaka... men idag! Imorgon kommer det folk och jag vill gärna ha det fint hemma (jo, jag vet att jag flyttar och att det är kaos) och nedpackat. Städat och packat. Diskat. Soporna slängs. Som om det inte vore nog med flyttsoporna? Hushållssoporna blev mitt ansvar idag också. Hela veckans sopor.
Var barnfria och åkte vattenrutschkana. I sista åket svängde det så att jag fick världens nackspärr. Ont ont ont. ...
..som barn kanske bör ha det? Vi har ett barn som fyller tre snart. Fortfarande sockerfri. Det finns en önskan om en tårta som är blå med blåbär inför kalaset. Jag håller på att kämpa mig till ett recept på tårtbotten utan socker. Jag återkommer m...
http://made.shapemeup.se/2012/03/28/fridas-halsobrod/ Inspiration från detta recept så bakade jag ett bröd på kvarg som höll på att passera datum. Mitt i min detox. Grannen godkände brödet! Imorgon blir det städning och fixa. Sista dagen på det...
Ikväll var det utgång. Urringning och alkohol. Så är mammorna till mina jobb-barn ute! Gah. Har iaf haft kul. ...
Vi har fått en förskoleplats till stora i augusti. Jag blir alltså hemma med båda barnen tills dess. Snart kommer värmen och alla barnfamiljer börjar ta sig ut. Mycket trevligt ska det bli. Tills dess umgås jag med mammor och promenerar och försöker ...
Tänk på vad som gör dina vänner till just vänner, istället för att se vad de gör som irriterar dig eller vad de saknar.
Maddo