Direktlänk till inlägg 25 maj 2011
Nu kom mina tvivel. Vad har jag gett mig in på? Är det rätt? Hur har jag tänkt? Ingen säkerhetslina finns. Vinna eller försvinna. Allt går så bra så jag kanske borde bli orolig?
Aldrig har jag känt mig så ensam under packning som nu. Vännerna har jobb och studerar inte längre. De börjar bli vuxna, ta ansvar och göra saker av sina liv medan jag lallar omkring. Lite så känns det. Det tynger mig att inte ha jobb. Det tynger mig att inte ha ett strukturerat liv. Att inte kunna säga "nej, jag kan inte ses för jag jobbar" Jag älskar att jobba. Det är något jag brinner för. Även om det ibland är tungt att gå till jobbet så älskar jag strukturen i livet. Det ska bli skönt att jobba igen.
Tessans mage kurrar när hon ligger brevid mig i sängen. Min mage kurrar också, när hennes är tyst. Sådan matte - sådan hund?
På lördag går lasset från mig och söndag tar jag tåget till Stockholm för att lasta av. Tessan fick inte plats i lastbilen och då tar jag hellre tåget upp med tösen än att leta hundvakt och åka en t/r för att hämta Tessan. Imorgon måste jag se till att packa ner det sista. Det är bara så jäkla jobbigt med det sista. Hur packar man allt på ett bra sätt?
Imorgon ska kaoset försvinna. Det oroar mig lite. Men men. Fredag är en dag i goda vänners lag och jag hoppas få träffa många av vännerna för jag kommer sakna dem!
Imorgon ska jag träffa fina Linda och hämta en kamera, söta fina Linda lånar nämligen ut sin kompaktkamera när jag klumpigt nog lät min kamera ligga kvar i Olofs bil. Dumma mig.
Nej, det är dags att trotsa ensamheten och försöka se Tessan som mitt sällskap. Snarkande med kurrande mage. Dags att göra detsamma?
Bloggar inte här för närvarande.
En människa är så mycket mer än hon visar. I bloggvärlden är det väldigt tydligt. Man tror att folk skriver allt om ämnet de tar upp men visar inte allt. Allt passar sig inte offentligt, speciellt inte om man går ut med bild och namn. Därför blev jag...
Det är saker som händer nu men jag orkar inte skriva sakerna i bloggen för jag orkar inte behöva stå till svars för vad jag gör, inte gör, hur jag reagerar osv... Tack till alla stöttande kommentarer som jag inte svarat på. Jag orkar inte just nu. ...

Tänk på vad som gör dina vänner till just vänner, istället för att se vad de gör som irriterar dig eller vad de saknar.
Maddo
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se