Jag fick en sådan otrolig och plötslig saknad. Min farmor. Min bästa vän. Vi pratade om det vid maten idag. Inte farmor på så sätt utan död och begravning. Är det värre när en ung dör än om en äldre dör? Vart går gränsen för gammal? Personligen vill jag gärna ta in aspekten huruvida det gör ondare om man är nära personen eller ej. Om det är släkt, vän eller bekant. Min farmor var min bästa kompis. Henne kunde jag prata med om allt. Jag saknar henne något otroligt. Hon var den som fick mig att må bra när mobbning och föräldrarnas tjafs fanns där. När mammas tvång började bli sjukdom. Hon var den som hörde av sig mest till mig på kollo och... hon var en sådan otroligt viktig människa och hon gick bort mitt i allt mitt kaos. Plötsligt. Helt oväntat. Jag visste att hon hade ont, men inte så ont att hon skulle dö? Jag saknar att vara hos henne, sova i hennes bäddsoffa, mata fåglarna i köksfönstret, gå till globen, pyssla och skratta. Att bada hos farmor innebar alltid en himla massa skum, mer än någon annan stans. Hon hade en liten odlingsplats utanför porten... jag minns än idag hur hennes lägenhet såg ut. Hon dog när jag gick i fyran eller femman. Det är många år sen.  1996 eller 1997 var det... fast frågar du mig så var det igår. Få människor är värda så många tårar som min farmor är.

   Bara för att jag tycker jag är så lik farmor här...

 

Vivi

28 mars 2011 08:52

Vissa personer kommer alltid lämna efter sig ett större tomrum än andra... :(

Kram!

http://www.missvivis.se

Dream Maddo

28 mars 2011 11:12

Ja, och tårarna verkar aldrig ta slut för vissa personer. :(

KRamar

 

sara

28 mars 2011 10:52

Ja, vissa gör djupare avtryck i våra hjärtan än andra... :-(
kramar

http://smuppra.wordpress.com

Dream Maddo

28 mars 2011 11:12

Ja, och ibland måste man få gråta igen.

KRamar

 

Sofia

29 mars 2011 20:19

Ja gråter nästan över min morfar varje dag, även om det inte är nåt hysteriskt gråt utan mest t'nker på han tårar så först¨år man hur mkt man kan sakna en person. Min morfar blev 84 år, utan cancer hade han nog blivit 104, för han var som en stålmorfar..

http://dixxonsblogg.bloggplatsen.se

Dream Maddo

2 april 2011 08:44

Ja, det är hemskt hur mycket död kan påverka en.. :(

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Var barnfria och åkte vattenrutschkana. I sista åket svängde det så att jag fick världens nackspärr. Ont ont ont. ...

..som barn kanske bör ha det? Vi har ett barn som fyller tre snart. Fortfarande sockerfri. Det finns en önskan om en tårta som är blå med blåbär inför kalaset. Jag håller på att kämpa mig till ett recept på tårtbotten utan socker. Jag återkommer m...

http://made.shapemeup.se/2012/03/28/fridas-halsobrod/ Inspiration från detta recept så bakade jag ett bröd på kvarg som höll på att passera datum. Mitt i min detox. Grannen godkände brödet! Imorgon blir det städning och fixa. Sista dagen på det...

Ikväll var det utgång. Urringning och alkohol. Så är mammorna till mina jobb-barn ute! Gah. Har iaf haft kul. ...

Vi har fått en förskoleplats till stora i augusti. Jag blir alltså hemma med båda barnen tills dess. Snart kommer värmen och alla barnfamiljer börjar ta sig ut. Mycket trevligt ska det bli. Tills dess umgås jag med mammor och promenerar och försöker ...