Jag har inte mycket till röst idag och det är tamitusan inte lätt att korrigera Tessan när hon tjafsar då! Det kanske är ett i-landsproblem men ändå ett problem. Jag hoppas att jag får mer till röst längre fram. Visserligen korrigerar jag Tessan med ett Cesar Millan-ljud. Det är inte lätt när man knappt får fram ett ljud dock.

Ändå känner jag mig bättre idag. Kanske beror det på att jag fått annat att tänka på idag. Inget jag vill gå in på i bloggen. Jag är uppe och jag mår rätt bra faktiskt. Undrar vad man ska äta idag? På tal om att byta samtalsämne. Haha.

Att be mig ligga i sängen och bara... bli frisk är som att be en nyfödd gå på toaletten vid sina behov. Finns det inte något talspråk som typ "Tala kan man ju..."? Jag har sorterat tvätten från igår, satt upp krokar i badrummet och pulat. Visst har jag legat i sängen och läst också men det är tråkigt i längden eftersom känslan är... kvävande! Haha.

Kryddan kommer ner i slutet av månaden och Katarina tyckte det var okej att han sov här, superduper tycker jag som tycker det är skönt när han är här. Sist han var här lyssnade vi på en skiva som Gammelsmurfen brännt åt mig, som jag bad om men glömt vad den heter (bra jobbat Maddo) på den skivan fanns låten "tycker om dig" och den är så... härlig på något sätt! Den gör mig glad. Jag tror nog Kryddan sitter och småler åt m ig i mitt städflow jag hade då till den låten. Skuttar omkring och sjunger och småstädar. Den roligaste städningen tar lång tid så man hinner njuta av musiken! Hihi.

Det blev inget jobb på Fysiken idag. De i receptionen och min instruktör förstod det bara genom att prata med mig i telefon. Haha, jag kan inte låta allt för charmig!

Sova är ju bara uteslutet. Då kvävs jag av slem och snor. Ni kan ju tänka er hur pigg och glad jag är nu? Som om det inte räckte att vara sjuk? Det går åt sjukt mycket papper för att snyta min näsa. På natten vaknar jag minst en gång och måste snyta mig, sätta på vattenkokaren och ånga ut lite snor samt ta näsdroppar. Därefter tar jag papperstussar och trycker in i näsan (liksom Sussi skrev när hon var sjuk: En förkyld valross) sen är det bara att bunkra upp med kuddar så att jag hellre sitter än ligger och försöka sova. Annars kvävs jag ju i snoret! Jippie...

Jag har egentligen rätt mycket ork i kroppen och känner mig inte mör och död direkt. Men så fort jag ska göra något envisas min näsa med att påminna mig om att den faktiskt producerar snor i snabbare takt än jag kan snyta mig. Fantastiskt vad våra kroppar kan göra.

Ni kanske undrar varför jag tar näsdroppar hellre än nässpray? För jag gillar inte nässpray. Jag hatar om någon ens snuddar vid min näsa så jag kan inte påstå att det känns fantastiskt att spraya upp något i min näsa. Nej, dessutom känns näsdroppar mer naturligt.

Dags att vila upp sig lite tror jag allt.

Ja, jag frågar mig vem det är som tagit min hund? Detta är frustrerande ju. Tänk att gå ut på en promenad med en hund och sen möter ni en annan hund och det går bra. De hälsar på varandra och börjar leka. Det var då jag insåg att någon måste bytt ut min hund. Ja, inte kan det väl vara Tessan som förstått att det inte lönar sig att vara aggresiv mot andra hundar?

Jag vaknade inatt, mitt i natten alltså. Inget jag brukar göra längre eftersom jag mått rätt bra. Men inatt vaknade jag och behövde akut snyta mig, satte på vattenkokaren för att skölja strupen med varmvatten eftersom just där i halsen fanns en stor jävla klump. Den finns kvar än men inte lika stor. Det var bara inse att alla kuddar fick läggas på en hög, annars skulle jag nog kvävas av slemmet och snoret som fanns. Så en utvärdering av denna vecka: Det är inte värt att stressa ihjäl sig - man blir sjuk.

Jag följde Katarina till vagnen i morse men innan dess pratade jag med henne inne på kontoret och sa att jag känner mig så otroligt liten. "Ja, man gör ju det" svarade hon. Och kanske blir man aldrig stor när det kommer till sjukdom?

Äntligen fungerar bloggplatsen igen! Jag har fått många frågor om jag jobbar som barnvakt och tänkte nu bena ut min livssituation lite. På så sätt kanske ni förstår att bloggandet blir lidande och mina kommentarer färre. Jag tänker på er och försöker komma ikapp men kan absolut inte hänga med lika mycket som förr.

- Skola (100%, kost, hälsa och fysisk aktivitet)

- Ledsagare (1-2 dagar/vecka, 1-3 timmar/tillfälle)

- Värd/värdinna på Fysiken (2 pass/vecka)

- Pedagog i hemmet (heltid, tre dagar i veckan)

Som pedagog i hemmet är jag med och utvecklar barnet. I detta fall ett väldigt litet barn så det blir rätt basala behov. Företaget vänder sig till barn/elever i väldigt varierad ålder. Min huvudsakliga tjänst ligger på "lek och lär" och är barn upp till sex år.

Denna vecka har jag fått ta in hundvakt två dagar, känns inte helt ultimat och det tynger mig lite. Kanske behöver jag omprioritera lite i livet men jag kör på ett tag så får jag se hur det känns. Allt går att lösa, ellerhur?

Hur fasiken har mammalediga mammor tid att blogga?! Jag hinner ju knappt leva känns det som. Visst sover barnet på dagen men då ska man ju  kompensera allt man inte hinner med när barnet är vaket. Tokigt värre. Snart dags för promenad med Tessan och barnet. Phew.

Idag blir det en kort uppdatering. Dagen började nämligen klockan 06:00 och är inte slut ännu. Gick ut på en promenad med Tessan på morgonen därefter begav jag mig till vagnen för att åka till jobb 3. Missade vagnen. Dooh! Tog en annan vagn och sen byte till buss. Yes. Sen var det jobb, när barnet vaknade åt vi och åkte till skolan. Föreläsningen gick bra. Visst lät barnet litet men frågade om hon störde (självklart inte hela klassen men de som satt nära) och därefter var det seminarium som gällde.

Seminariumet börjar samtidigt som barnet håller på att somna och jag säger då att jag står upp (gungar vagnen) tills hon somnat. Kommentaren tillbaka kändes inte allt för trevlig och vi har ett internnamn på personen som inte är helt snällt att skriva i bloggen.

- Ja, men gör den ljud får du gå ut.

Det är ett barn vi pratar om, barn låter! Kursen jag läser är främst inriktad mot skola så jag tycker att folk borde ha överseende. Lyckligtvis verkar inte mer än någon enstaka störa sig på detta fenomen.

På lunchen fick jag springa och lämna min nyckel till min hundvakt och sen kunde jag vara lugn. Träffade gamla klasskompisar som trodde jag blivit med barn. Men så tjock kan jag väl ändå inte ha varit tidigare? Uhm. Sen gick jag och Sandra på stan lite, mötte upp Tessan och hundvakten för att sedan lämna en Sandra vid Fysiken-huset och bege mig för att lämna "mitt barn".

Väl hemma fann jag ett stort berg av disk. Inte riktigt vad jag ville mötas av (även om jag visste att det fanns) när jag hade gått upp kl 06:00, varit på halvlång promenad och sen jobbat 07:30-17:00.

Jag och hundvakten gjorde mat och diskade och nu har Katarina sina vänner på inflyttningsmys. Jag har varit social en stund men jag är grymt trött så jag ville ha lite tid här för att varva ner. Nu är det nog snart dags att lägga sig. Är otroligt trött. Har ett inte allt för positivt samtal att invänta som egentligen skulle ägt rum idag, som jag fick nys om igår och det får tynga mig en dag till. Jippie.

Sova var det ja. Godnatt kära läsare. Jag hoppas ni vet att jag inte lägger upp era kommentarer för att jag vill vara personlig och svara på dem när jag orkar! Vem stal min tid och ork?