Det är vitt ute. Fantastiskt om du frågar mig. Varje år klagar vi. Är det ingen snö (en vanlig vinter alltså) klagar vi på att vi inte får någon snö. Vi får bara slask ...och regn! Jag vill inte ha slask och regn i ett halvår (höst, vinter vår). Hur mycket vi än försöker intala oss att våren är fantastisk måste jag ändå få dela med mig av min åsik: Våren är skit! Regn, slask, opålitligt väder... You name it!

Senvåren är däremot fin, övergången mellan vår och sommar. Fantastiskt är det då. Men för mig som varje år får depressionskänningar på våren måste jag spräcka lite vårdrömmar. Jag har hellre vinter under vintermånaderna (december, januari och februari) samt någon extra tid - om jag slipper regn, slask och allmänt tråkväder. Det är min åsikt och ja, den står för mig.

Men nu är jag trött på folk som inte kan se det positiva i snön. Visst finns det nackdelar, tåg blir sena, det är svårare att ta sig fram för de med bil och skottningen hinner inte ikapp snöfallet. Jag ser också de nackdelarna. Men igår lekte jag  med Tessan i snön och insåg att jag måste passa på medan snön ligger kvar. Hon älskar snön. Hon ser ut som en hare när hon jagar snöbollar. Underbart att se. Jag insåg häromdan att gummistövlar inte är så skoj under längre perioder - hur snygga de än må vara.

Igår åkte jag skridskor med Katarina, det var mysigt. Det bästa var att det kunde vara riktig is och inte konstgjord. Det gör rätt mycket att bara veta det. Inte så att jag känner någon direkt skillnad mer än mentalt, men det känns bra.

Nej, ta en kopp varm choklad, rosta en brödskiva som du brer och sätter ost på. Doppa i chokladen och njut av att du kan sitta och mysa i soffan. Se en film med vänner. Gosa ner dig i sängen med en filt och en bra bok. Gå ut och ta underbara kort. Träna lite. Gå på solarium om du behöver sol. Acceptera att du inte kan förändra vädret och fokusera på det du kan förändra istället!

"Om det är något du inte gillar - ändra på det!

Om du inte kan ändra på det - ändra din attityd!"

Maya Angelou

Jag insåg just att det var länge sen jag bjöd på bilder. Så nu har jag gått igenom lite bilder på datorn som jag minskat, copyrightat och laddat upp. Jag hoppas ni tycker om bilderna för det gör jag! Självklart gör jag detta för att skjuta på kompletteringen från kursen...

Vem behöver en partner när man kan skaffa hund?

Efter många om och men kommer Tessan upp i sängen om natten.

Om dagarna är det Tessans säng (enligt henne).

Jag fick blombud i januari - här är lite närbilder sen de slog ut...

Blommor är underbara - särskilt närbilder!

Det är skillnad på lärare och lärare. Det finns lärare som har en förmåga att kunna se och uppmuntra alla elever i en klass, som kan komma med såväl positiv som negativ kritik utan att personen känner sig utpekad. Men så finns det de där lärarna som får elever att känna sig illa till mods och får elever att känna sig rädda för att säga sin mening.

När jag började på universitet lärde jag mig att det viktigaste är att tänka själv. Självklart ska man läsa litteratur och diskutera utifrån litteratur men man ska våga gå sin egen väg. Kanske har det med läraryrket att göra. Det är ett yrke som många gånger är väldigt ensamt och kräver eget tänkande. Eftersom jag tycker det är jobbigt att säga mina egna åsikter i grupp har det varit mycket träning och jag har tvingat mig själv att säga ifrån när jag tycker att något är fel. Detta har jag vågat för att mina lärare på Göteborgs Universitet uppmuntrat till eget tänkande och att stå upp för såväl sig själv som för andra.

Så kom jag till denna kurs. Min första tanke var att det var krångligt med 7,5hp-kurser. Det innebär att en termin som är 30hp (högskolepoäng) är uppdelad i fyra kurser om ca fem veckor vardera. Rörigt kändes bara som förnamnet. Men så träffade jag läraren för denna kursen och det var svårt att placera henne, vart står hon? Vad vill hon få ut av oss? Av kursen?

Det blev inte lättare med tiden. Numera tror jag inte hon tycker om mig alls så jag tog tillfället i akt att maila in vår projektplan till henne igår, detta trots att hon redan fått den i pappersformat. Jag har känt att hon har något emot mig personligen och det är fler i klassen som yttrat sig om känslor som dessa. Så om jag vill överklaga ett eventuellt beslut av henne krävs att jag kan bevisa att det papper hon lämnar ut är orginaltexen och inte något jag bearbetat och överklagat.

(En bra tanke när det kommer till inlämningar på högskola/universitet är att kräva att papper ska hämtas ut i en reception där du kan be om en kopia istället för orginal. Det är däremot svårt när läraren lämnar ut arbetet i klassrummet - personligen. Om jag ska överklaga kan jag helt enkelt inte bevisa att jag skrivit så från början. En parentes bara.)

Visst kan det vara rörigt med 7,5hp-kurser men i detta tillfälle är jag glad över att slippa läraren. Nu har jag tre nya kurser att se fram emot och förhoppningsvis är de mer strukturerade och tydligare med lärare som är öppna för diskussion och ifrågasättande. Ett plus ett kan bli ett men det kan också bli två. Svar på "kluriga" gåtan. Vad menar jag med detta? Jo, en åsikt plus en åsikt kan faktiskt bli en ny åsikt, det kan också sluta med två olika åsikter. Att diskutera och tycka olika behöver inte vara fel, vilket denna kurslärare fått mig att känna.

Nu är det slut på det jobbiga - in med det roliga!

Igår beskrev jag den hemska känslan jag hade i kroppen. Allt började under promenaden med Tessan då jag kände en smärta i foten, höften och så småning om även axeln. Det blev helt enkelt för mycket. Idag är det aningen bättre. Jag skulle behöva strecha ut höfböjaren lite och få en riktig fotmassage samt ett ordentligt träningspass så skulle det nog rulla på bästa sätt!

Idag tog jag mig en sovmorgon. Jag visste att vi skulle vara ute länge under dagen och att Tessan skulle bli trött så jag litade på magkänslan som sa att hon klarade sig någon extra timme inomhus. Sagt och gjort. Jag gav henne frukost klockan 8:00 och vid niotiden begav jag mig mot Söt. Tio var vi framme och då gjorde vi husesyn och pratade en del. Vi gjorde te och smörgåsar och begav oss ut i terrängen för att motionera Tessan. Jo, tjena. Bara promenaden genom hagen för att komma till skogen tog ju kål på mig! Men man kom in i ett bra flow tillslut. Två mil sa Söt att vi gått. Phew. Det var inte så lite snö inte. Jag ramlade en gång. Haha, det såg nog skoj ut för jag hann reagera på att jag skulle ramla innan jag faktiskt föll. Kändes roligt iaf.

Väl i huset igen beställde vi pizza och låg i soffan för att glo på tv. Jag kände direkt hur vi föll tillbaka i gamla mönster: äta och se på tv. Ibland är det skönt för jag har verkligen varit sugen på pizza ett par dagar och idag var den riktigt god. Snart ska vi bege oss mot tåget som tar mig hem. Borta bra men hemma bäst.

Först ska jag bara njuta klart av fotbadet. Jag glömde nog säga det: jag sitter med fötterna i fotbad just nu. Fotbad med massage. Inte alls som riktig massage men ändå skönt!

Eftersom jag har fel på mina fötter (innåtböjd mellanfot kallas det visst) är fötterna en del av mig där jag verkligen kan njuta av beröring (beröring = smärtstillande). Tyvärr finns det allt för många som tycker att fötter är äckligt. En gång i tiden hade jag en pojkvän i halmstad. Han och jag brukade sitta på kvällarna, massera varandras fötter och prata om dagen, skola och livet i allmänhet. Det var tider det.

Jag har ont i fötterna. Jag har ont i höften. Jag har ont i axlarna och varenda muskel strejkar. Ja, det blir så när jag inte tränar men jag har varit sjuk och har inte riktigt kännt att jag har något val. Nu är jag på väg att bli frisk igen och det känns bra. Träning på torsdag igen. Kanske slipper jag smärtorna då.

Jag har fel på fötterna och det medför att jag får ont i resten av kroppen på grund av felbelastningar. Tränar jag så får jag träning i alla muskler vilket är bra. Tränar jag inte får jag ont. Det är inte nådigt. Jag ligger i sängen och det kryper i kroppen av smärta och avslappning. Det gör ont och samtidigt som kroppen skriker efter att få röra sig skriker den efter att få slappna av. Jag kan inte ens ligga i badet utan att magen får någon liknande dragningsgrej.

Jag har inget minne av att jag skrivit om detta under mina nästan tio år av bloggande. Därför vill jag gnälla av mig. Jag har ont!!! Min kropp skriker efter rörelse, träning och beröring. Beröring är också en viktig sak för det sänder ut massa bra saker i kroppen. Det är en bristvara hos mig emellanåt eftersom jag kan ha svårt med kramar ibland. Jag älskar kramar samtidigt som jag hatar dem. De påminner mig om hemskheter samtidigt påminner kramar mig om kärlek, omtanke och vördnad.

Jävla balansgång och jävla Kernell. Jag tycker inte om att han har rätt i hela sin teori. Jag gillar att vissa saker ska vara ovissa, det ska inte finnas svar på allt.

Nu har jag gnällt klart.

Imorgon är det dags att träffa Söt igen. Ska ut till honom. Han bor utanför Göteborg och har tillgång till massor av skog. Idag har jag och Katarina åkt till Rusta också (jag köpte inte Tupla!) för att köpa nödvändigheter. Det fanns Zoo-affärer där så jag köpte lite saker till TessenTassen (Tessan).

Idag blev det plugg med Sandra hela dagen. Alexander låg hemma och latade sig. Okejdå, han hade en ursäkt: Spytt hela natten. Det innebär att han inte är välkommen till mig. Haha. Vi var effektiva ändå. Satt konstant i fem timmar typ. När vi skulle göra en te-paus insåg jag att min vattenkokare gått och dött. Inte allt för uppskattat. Så nu behöver vi en vattenkokare! Suck. Men Sandra är inte särskilt otacksam av sig så te blev det ändå!

Vem behöver vattenkokare när det finns...ööh..?

Fy så hemsk man är på film. Men vad gör man inte för er bloggläsare? Uhm. Ärligt talat tror jag att jag kommer titta på detta om ett år och tänka att det har gått frammåt. Det är roligt att se framstegen Tessan gjort och fortfarande gör. ♥

I morse tänkte jag ta sovmorgon. Till åtta var det tänkt eftersom Tessan ska ha mat då. Jag tog henne på promenad halv ett inatt och tyckte mig vara värd att sova längre än till sju. Klockan sju kommer Tessan upp i sängen. Där lägger hon sig och sover vid mina fötter. Glädjen är total och att somna är ju som att inte njuta av denna stund. Så där ligger jag och njuter. Klockan sju på morgonen.

Jag och Tessan ♥

Jag och Katarina beställde ju kött från Gröna Gårdar rätt nyligen och hämtade ut det förra veckan. Igår var det dags att göra en av bitarna, lite mindre än ett kilo ytterlår. Vi gnuggade in den i havssalt, svartpeppar, soya och olja. Eller, jag hade åtagit mig maglagningen så skyll på mig! Haha. Till det gjorde vi morötter, rödbetor och potatis i ugn och kokade broccoli till. Nej, ingen sås här inte. Det behövdes inte heller för det blev förbannat gott!

På kvällen kom Klass-Ida och min gamla arbetskollega förbi. Jag har glömt fråga om jag får skriva hans namn i bloggen och det är nog dags att ge honom ett smeknamn för det kommer nog fler gamla arbetskollegor i framtiden. Men inte i detta inlägg. Tessan var piffad med en rosa rosett om halsen. Det är så fint med rosa mot svart. Tror ni Tessan kommer få fler rosa accesoarer? Det tror jag. Hihi.

Vi hade en trevlig kväll framför melodifestivalen. Inte allt för imponerad av deltagarna i år. Det har blivit mer humor än sång de senaste åren. På gott och ont.

Tessan i sin rosa rosett ♥