Jag måste bara säga att jag saknar Kickan (http://juliussion.bloggagratis.se) något otroligt. Hon har åkt upp till Aridsjaur och har varit borta hela december... Hennes mamma kom ner i mitten av november så jag har inte träffat henne på nästan två månader och jag har abstinensbesvär. Visst sms:ar vi men det är inte samm sak. Jag saknar att ha någon att prata med. Jag har folk att prata med, inte så. Men man pratar om olika saker med olika vänner. Jag behöver Maddo-och-Kickan-snack. Nu. Därför tycker jag att hon ska komma tillbaka!

Jag och Kickan på väg till modevisning.

Jag och Kickan på Valand.

Idag var Pernilla (http://peque.blogg.se) här och vi fikade, skrattade och pratade om Kirre. Jag hoppas det var till hjälp och att jag inte gjorde henne mer förvirrad. Katarina kom förbi och vi har nu plockat ner saker i förrådet. Jag har satt ihop mitt skrivbord. Det är mycket praktiskt just nu känner jag. Längtar till böckerna kommer så jag kan börja läsa på lite smått.

Imorgon är det kvartersvärden och vattengympa som gäller. Ska bli skönt att få träna lite. Nublir det spotify och min nya drog: spindelharpan!

När jag var på Fysiken (http://fysiken.nu) igår mötte jag min chef. Vi samtalade lite och nu har jag åtagit mig att vädja till mina söta Göteborgs-läsare om att vi behöver en till värd!

Bakgrund

En av våra värdar ska börja studera och kommer inte ha tid för sina pass. Därför söker vi  nu dig som tycker om att träna och som gillar att arbeta med människor. Det är en fördel om du har tränat på fysiken tidigare ochpå så sätt känner till lokalerna och fysikens upplägg, däremot inget krav.

Arbetssysslor

Att arbeta som värd på fysiken innebär att du arbetar på två pass i veckan. Du kommer innan passet och beroende på vilket pass du har iordningställer du innan samt efter passet. Du välkomnar våra deltagare till passet och tar emot eventuella biljetter och finns tillgänglig och deltar på passet. Om du skulle bli sjuk eller få förhinder finns en telefon- och maillista med värdar som du kan ringa/maila.

Förmåner

Två gånger/år har vi medlemskvällar som innebär att du har fördelar i form av rabatter på bland annat träningskläder. Du arbetar ideellt vilket innebär att din kompensation för arbetet blir det träningskort som fungerar på båda fysikens anläggningar. Du kommer också få arbetskläder och en underbar och peppande chef samt underbara kollegor.

Låter det intressant eller har du frågor om värdyrket? Kontakta Matilda via mail:

matilda.ornmark@fysiken.nu

Fysiken - Den bästa arbetsplatsen enligt mig!

Ibland hatar jag att gå och lägga mig. Något så enkelt som att sova kan vara så skrämmande men ändå så lockande. Jag vet att jag kommer somna så fort jag lägger huvudet på kudden men jag är rädd för att vakna av drömmarna. Jag har sovit rätt bra den senaste veckan men min skräck inför sovmomentet kvarstår. Jag hatar att gå och lägga mig. Glömt hur man lyssnar på sin kropp ibland.

Det är mycket som händer just nu och det påverkar säkert hur jag mår och tänker. Imorgon ska jag ta mig tid att ringa extrajobbet. Idag blir det ju egentligen. Jag ska även hjälpa Pernilla lite med hennes studier. Katarina kommer hit imorgon eftermiddag också, hon pratar om att flytta in snart. Jag håller tummarna och hoppas. På tal om att ringa jobb så är det jobbet jag fick strax innan jul. Som pedagog i hemmet. Detta ska jag eventuellt kombinera med studier, fysiken och ledsagarjobbet jag har. Galet säger många och jag är beredd att hålla med. Finns det något jag kan välja bort frågar vissa. Men jag vet inte om jag vill välja bort något.

Just nu bor jag mycket mer centralt än tidigare vilket minimerar min resväg till och från jobben. Det betyder att min reseväg som tidigare varit studietid kommer minimeras men också att jag får sova längre. Eftersom jag har beställt böckerna till kursen hoppas jag komma iordning lagom tills skolan börjar. Enligt schemat ska vi ha rätt mycket hemstudier och det är bra. Det innebär att jag faktiskt kan jobba. Och om jag tar jobbet som pedagog i hemmet innebär det att barnet kommer sova en del mitt på dagen - studietid. Jag är inte orolig att kombinera studier och det nya jobbet. Fysiken är inte tal om att välja bort eftersom jag inte mår bra om jag inte får träna! Tre pass i veckan blir det under våren. För att jag vill och har åtagit mig det. Sen ledsagarjobbet. Det vill jag inte välja bort eftersom det nya jobbet är tidsbegränsat betyder det att jag skulle välja bort min säkerhet att ha ett extrajobb med lön framöver. Ingen bra idé. Det jobbet är däremot lättare att dra ner på.

Jag har redan planerat att söndagarna ska vara heliga. Så körde jag första terminen i skolan och det gick bra. Jag tror att detta ska gå bra. Men ibland oroar jag mig ändå. Oj, det blev långt detta inlägg. Men så skönt det var att få ur sig all oro. Det känns som om jag fick klarhet i det nu.

Min telefon fungerar nu. Lycka är det. Det har varit problem med efter lite hjälp så visade det sig vara ett mycket enkelt problem. Det är löst nu. Skönt. Liksom min oro. Dags för sägen. Kanske läsa lite? Skönlitteratur är bra och det lär inte bli allt för mycket av den varan under våren... Det kanske ni förstod? Det är svårt att hitta den där balansen i livet. Jakten på mig själv får fortsätta under våren. Med skola och jobb... och jobb... och... ja, ni förstår!

Det var den 5:e januari 1986. Vissa minns det, andra inte. Det jag syftar till kommer jag komma till men till dess får ni ge er till tåls med att jag faktiskt drar ut lite på det. Det är ju så spännande att veta att ni sitter och funderar på "5:e januari 1986... vad hände då?"

Ja, inte vill jag dra mig till minnes att ni skulle minnas en speciell händelse?! Bara ett datum. Men för att ändå koppla ihop det med en händelse kan jag redan innan säga att de flesta av mina läsare faktiskt inte minns denna händelse. Den händelse jag tänker på är att jag döptes då. Jag är döpt efter en känd låt om man får lita på min pappa. Låten inspirerade till mitt namn men jag har inget av låtens namn. Nytänkande. Jag var en rätt söt unge med stora ögon.

Ja, det ska märkas att man är född på 80-talet.

Ooh, gissa vem som är lycklig? Någon som är himla glad över ett av livets små ting. Det var nämligen så att jag tog mig mod att fråga Klass-Ida (varför kallar jag henne Klass-ida fastän vi inte går i samma klass längre?) om hon skulle hänga med på ett pass imorgon. Jag kände att jag behövde en spark i röven för att komma igång med träningen. Det är inte lätt när man haft uppehåll. Tur att jobbet börjar snart igen. Då finns inte alla de där ursäkterna att inte gå. Det är den största fördelen med mitt jobb. Det finns ingen ursäkt att inte träna, det är jobb.

Plus att jag mår bättre av att träna och röra mig. Det finns ingen härligare känsla än att upptäcka att man kommer i något man tidigare inte kommit i. Det finns inget tillfälle jag är så avslappnad som efter ett träningspass. Det finns ingenting som kan få mig att må så bra som träning helt enkelt. Kanske låter det som en klyscha men det stämmer för mig. Jag älskar träningen.

Jag tycker det är svårt att fråga om någon vill följa med för jag hatar att få nej. Men för att få ett ja måste man kunna ta ett nej så ibland trotsar jag rädslan och frågar ändå!

(Som en liten parentes kommer här en passande låt) 

Livet flyter på rätt bra just nu. Det är många som vill komma och se lägenheten och jag har kommit igång med matlagningen. Mycket vegetariskt står på menyn och jag har funnit charmen i alla dessa halvfärdiga tomatbaserade såser. Utan e-tillsatser. Hihi. Jag lägger bara i vad jag vill ha i den så blir den individuell. Mums. Självklart har jag lite tråkigt ibland. Det hör nog till.

När jag åkte till gamla lägenheten idag och gjorde en sista koll insåg jag plötsligt att jag kommer sakna området. Det var fantastiskt. Det var underbart att äta frukost med sjöutsikten. Idag var det fullt med snö och enligt tidningarna är sjöarna där ute möjliga att åka skridskor och skidor på. Det är säkert en halvmeter snö på de djupaste ställena. Riktigt vitt och härligt. Var tvungen att SMS:a Nina och säga att jag nog kommer sakna området. Samtidigt älskar jag denna lägenhet. Planlösningen passar mig perfekt! Visst finns det saker som inte är perfekta men jag väljer att inte fokusera på dem.

Gamla utsikten (sen höst)

Gamla utsikten (vinterbild)

Med fokus på bilden.

Sista hejdå till gamla lyan idag. Jag lämnar nycklarna, önska mig lycka till. Det borde fortfarande vara olagligt att gå upp tidigt. Och att sluta sent. Haha