Det borde inte vara lagligt att gå upp såhär tidigt. Idag är det titta på tapeter som gäller. De har öppet mellan 8-9 och jag sa till Katarina att jag inte åker hemifrån innan sju! Så vi ses där borta strax efter 8. Jag  är så trött.

Ny lägenhet.

För några dagar sedan berättade jag om min otroligt fina tajming när jag skulle hinna med bussen och någon tog hissen medan jag låste dörren (Med koppen i högsta hugg och bussen som frukostbord!). Idag lyckades jag sätta ett bättre smidighetsrekord. Ja, ni har förstått att jag inte är den smidigaste va?

När jag hade tränat idag fixade jag glasögonen och åkte sedan till centrum. När jag kom till centrum var det ett tag kvar till bussen skulle gå och jag tänkte att jag kan lika gärna gå in i centrum och kolla runt för att sedan gå ut. Hellre det än att frysa. Jag gick in på Kappahl, där jag ser Nina och skrämmer henne lite. Lika roligt varje gång. Vi strosar runt och jag hittar en förbannat snygg lilablå tunika som jag ville testa.

Med tunikan i högsta hugg begav jag mig till omklädningsrummet. Nej, jag snubblade inte! Ta det lugnt, jag kommer till poängen. Hihi. Jag tar av mig på överkroppen och trär tunikan över huvudet. Jäklar vad tajt den var! Jag får dra in en tutte i taget. Så när den väl är på inser jag vad felet är. Nej, det var inte barnkläder! Haha. Det var nämligen så att larmet satt på så att tunikan låg i olika lager i larmet. Så den blev säkert en decimeter tajtare. Men jag kom ju i den så det var inga problem. Nu kom vi till det verkliga problemet. Hur fan får jag av mig tunikan?!

Jag gick fram till kassan och meddelade glatt att larmet gör att jag inte kommer ur tunikan! Förundrad över att han i kassan inte skrattade (högt) fick jag gott komma in bakom kassan och lägga mig över disken eftersom larmet fint låg halvt om halvt på sidan och halvt om halvt på ryggen. Ni ser det framför er va? Jag måste ju tillägga att man ser kassan från alla kassor på ICA Maxi och alla som går förbi Kappahl ser kassan som jag ligger över väldigt tydligt.

Så jag ligger på disken med en söt och trevlig kille och vill bara sjunka genom golvet. Nina fick sig ett gott skratt (tji fick jag som skrämde henne innan och skrattade) och helt ärligt så måste jag erkänna att jag skrattar åt händelsen nu i efterhand. Men mitt tips till er där ute är att kolla larmet innan ni testar kläder!

Hur satt tunikan nu då? Jo, den var supersnygg! Jag ska kolla ekonomin lite och vem vet? En julklapp till mig själv sitter nog bra i tiden. Hihi.

Onödiga konversationer och roligheter.

Det märks att julen närmar sig med stormsteg. Tidigare hade folk all tid i världen, nu är det stress, stress och åter stress. Inhandla julklappar i sista sekunden och planera resor och firande. Själv sitter jag i lugn och ro och avnjuter ett glas vin. Nej, det gör jag inte för jag minns knappt när jag drack alkohol sist. Jag sitter och försöker mig på att finna nya läsvärda bloggar.

Eftersom väntan inte är min grej har jag målat om väggen i vardagsrummet idag. Nina hjälpte mig med första lagret efter julfirandet och andra lagret körde jag på själv. Från att jag bestämt mig för färg till att det var målat tog det... ett dygn! Nu är jag lite nykär i min lägenhet. Tidigare har det bara varit skönt att få nytt ställe. Jag har trivts rätt bra med flyttandet även om det varit pyssligt. Nu känns det mest bara konstigt. Jag hade börjat acceptera läget att bo själv i denna grymt dåligt planerade lägenheten när Katarina frågade om vi skulle söka tillsammans. Sagt och gjort. Så fick vi lägenhet efter bara några månader. Nu ska vi flytta. Otroligt.

När man rensar ut så mycket gammalt som jag gör nu blir man lite nykär i det man sparar. Jag har kommit att bli nykär i mitt vardagsrum. Det är liksom mysigt. Visserligen brukar jag alltid gilla vardagsrummet närmare jul. Jag tycker att jag är duktig på att få till en mysfaktor i lägenheten. På sommaren är det svårt att få till mysfaktorn med så mycket fönster som släpper in ljus. Nej, inga persienner här inte. Rullgardiner har jag kostat på mig till sovrummet dock!

Jag tror det är sunt att börja tänka positivt om lyan. Det sägs ju att man ska lämna med huvudet högt och leendet på läpparna. Okej, det sista la jag till själv men mest för att jag tror det stämmer! I motsats till de flesta andra kommer jag högst troligt fira jul genom att packa ner mina julsaker och andra prylar. Jag tänker att jag borde vara färdigpackad samma dag som jag flyttar. Förhoppningsvis får vi massor av hjälp. Det skulle vara skönt.

Förresten är en garderob tömd! Katarina ska komma förbi på tisdag och kolla igenom mina prylar. Om hon vill ha något av det, annars tänker jag slänga det. Föreningen kanske ville ha böckerna som blev kvar. Då skänker jag dem till fängelser i Göteborg. Det känns bra. Jag tror att man ska förtjäna ett straff men också att man ska få möjlighet att känna att folk tror på dem när de kommer ut. Om jag skänker böcker tror jag att jag visar att jag tror på dem. Det känns toppen. Sen får andra säga vad de vill om personer i fängelser, detta är min åsikt.

Imorgon bär det troligtvis av till Bauhaus (http://bauhaus.se) igen för att köpa kartonger. De var billiga där. Nina och Linda ska ändå dit och köpa gran, eftersom den är billigast där, så jag smiter med dem. Så är det träning på förmiddagen som gäller. För er som kommit såhär långt i texten kan jag bjuda er på en rolighet: Jag har förbannad träningsvärk! Jag har ont i både armar och lår men jag skrattar åt det så det tillåter jag dig att göra också. Hihi.

På tal om träning. Jag stod i spegeln idag och beundrade mitt resultat. Vissa dagar känns det bara som om ingenting händer och sen kommer en dag då det känns som om allt hänt under en natt! Det är häftigt. Jo, idag tittade jag på armarna och dra på trissor när jag insåg att gäddhänget i princip är borta! Snacka om att jag kommer sova gott inatt med denna vetskap. Jag är nog rätt nöjd. Men sen har det blivit en och annan kaka, bulle, fika och julbord så magen ser ut som en ballong. Det blir så när jag äter mycket mjöl och lite protein samt dricker för lite vatten.

Nej, detta inlägg innefattar ingen bild men en film! Visserligen är det inte riktigt såhär min lägenhet ser ut eftersom jag älskar att möblera om har det nog möblerats om ett tiotal gånger sen filmen spelades in. Lägenheten och väggarna är däremot samma! 

Ny lägenhet.

Idag var det dags för det årliga julfirandet med Nina och C. Vi brukar träffas några dagar innan jul för att byta julklappar och fika lite. I år var inget undantag. Det är så mycket roligare när personerna öppnar paketen framför en så man får se reaktionen. Så glömmer man inte att säga tack efteråt heller! Tummen upp på det. Jag fick tre paket så jag måste varit riktigt snäll i år! Hihi. Ett var en försenad födelsedagspresent dock.. C blev sjuk samma dag som festen var och kunde inte komma.

Jaha, dags för bilder då:

Tummen upp för att fira jul med vänner!

Frukost och fika.

Tomten på plats!

Thermoleggins - grymma grejjer!

C gissar på en hatt!

Nina skrattar med sin skrattande älg!

Nina ser smått avundsjuk ut! Haha.

Jag fick ICA-presentcheckar!!

Nu vet jag att jag klarar mig med mat inför CSN i jan.

Jag är förundrad över hur generös Nina är. Det slår mig varje gång det är firande. Hon satsar verkligen stenhårt. Nästan så man känner sig snål ibland. Hon prioriterar verkligen att kunna ge. Visserligen var en hundralapp från hennes mamma men ändå, trehundra kronor!! C gav också fina presenter och de kommer jag använda mycket när det är så förbaskat kallt (men tro inte att vi har mer än två millimeter snö, vi har det bara förbannat kallt!) ute.

Med fokus på bilden.

Igår när jag kom hem möttes jag av denna syn:

Lyan igår (Fredag 20091218).

Det var inte utan att jag kände lite vemod inför flytten. Jag älskar min inredning. Nu kommer jag inte bestämma helt över inredningen. Det känns lite skrämmande för allt i min lägenhet har en tanke bakom sig. Detta för att bilda en enhet. Min enhet. Klass-Ida skrev ett fint inlägg om min inredning rätt nyligen när hon skrev om att finna balanser.

Kartongerna och prylarna ni ser brevid soffan är sådant jag packat men inte lagt in i förrådet samt kartonger till typ dammsugare och micro.

För er som varit i min lägenhet tidigare eller sett bilder sen förut märker säkert att väggdekorationen är borta. Enligt mig ser det bättre ut nu. Varför hade jag väggdekorationen egentligen?! Det är den väggen som ska målas om. Jippie. Haha.  

Läs mer om den nya lägenheten, tankar, känslor och funderingar i kategorin: Ny lägenhet.

Jag har tränat och bara varit med mig själv idag. Är det inte fachinerande hur jag, i början på mitt projekt i jakten på mig själv, inte stod ut med att ta det lugnt och vara med mig själv? Jag klättrade på väggarna (What to do?). Det är inte länge sen men mycket har hänt sen dess. Jag hoppas att jag  kommer fortsätta stå ut med mig själv och ta hand om mig själv och främst av allt: min självkänsla.

Tack till alla som följt min jakt på mig själv. Till alla som givit mig stöttande och provocerande kommentarer. Utan er hade jag inte hittat mina egna gränser. Även om det största tacket faktiskt får gå till mig själv för att jag vågade lyssna på mig själv, min kropp och mina känslor. För att jag litade på mig själv. Det var ju det min jakt gick ut på. Nu känner jag mig redo för världen.

Jag älskar denna låt trots det kristna budskapet.

I jakten på mig själv.

Eftersom jag lekte sanning eller konsekvens in på småtimmarna måste jag numera säga att jag vänt på dygnet. Men i morse skulle jag upp tidigt och det spelade ingen roll hur mycket jag kämpade med att öppna ögonen, det skavde så fort jag såg ljus! Då är man visst trött. Men det vänder alltid på dagen (övertrött) av någon anledning.

Hur gick det då? Jodå, jag hade en kvart till bussens avgång när jag väl tog mig upp ur sängen. Satte på mig ullstrumpbyxorna och en ullpolo, en kjol och linne. Letade upp min thermo-kopp (med läckande lock) och kletade på massa bregott på en smörgås, virade in denna i papper samtidigt som jag satte på mig skor och jacka samt tryckte upp hissen. Två minuter till godo så hinner någon ta hissen innan jag hinner låsa dörren. Nu ser ni säkert en bild framför er hur jag såg ut och en vacker dag ska jag nog göra en modellsession: Vardag så jag kan demonstrera.

Anyway, jag fick ta trapporna ner (jag bor näst högst upp i ett höghus!) och sprang sen ner till bussen och när jag kom till hållplatsen hörde jag bussen stanna på hållplatsen innan. Phew. Jag har varit ute sämre till tidsmässigt förut men stress är ändå inget skoj! Det som inte finns i huvudet finns i benen och är ett rätt bra uttryck trots allt. Tur att jag har benen på min sida...

Vi pratar ofta om att ge och ta och ibland känner vi att våra vänner tar mer än de ger. Ibland stämmer det medan man ibland kan vara den som, i brist på självkänsla, tar och tar utan att egentligen känna att man tar eller glömmer att ge. Ibland är det en period man behöver få ta och inte ge. Man kan inte alltid ha en helt jämn relation.

Ibland brukar jag leka en lek på msn. Ni vet den lilla texten under ens namn? Där kan man ibland se vad man lyssnar på eller vad man tänker på. Ja, det är olika vad vi skriver där. Ibland skriver jag "sanning eller konsekvens?" och det roliga är att det väcker spontana reaktioner från folk som faktiskt kan skriva antingen sanning eller konsekvens istället för hej. Då gäller det att snabbt ha en fråga på lager. Det är sällan folk säger konsekvens för det är lite svårt men det händer. I juletid passar det ju bra att be någon skicka ett julkort. Hehe.

Denna lek kan väcka många intressanta frågor och svar. Jag leker den ofta med mitt ex. Ofta är väl att överdriva då vi inte pratar så ofta. Men många gånger har det ändå slutat i denna frågelek. Det har inte bara hållt vår relation vid liv, det har lärt mig mycket om hur han tänker och fått mig att formulera mina tankar och känslor.

Det är inte lätt att säga vad man tycker och tänker i en relation. Det kan därför vara viktigt att ta sig tid att prata igenom relationen. Det bästa tips jag kan ge är att säga hur man känner istället för hur det är. För det är väl egentligen rätt svårt att säga att det är på ett sätt när den andra kanske tycker annorlunda om samma situation. Då är det ju känslor vi talar om!

Att ge och ta är inte lätt alla gånger.

En bättre livsstil enligt Maddo