Jag vaknade av att jag var gråtfärdig. Varför kan jag inte släppa taget om honom? Varför kan jag inte låta honom få leva lycklig med sin flickvän? Varför känner jag mig så tom utan honom? Och varför kretsar mitt liv kring honom så mycket?

Jag och mitt ena ex satt och pratade en gång och det visade sig att han blev svartsjuk när jag träffade andra. Jag log och tog åt mig av komplimangen. Mest för att jag själv inte blir svartsjuk på om han träffar någon annan. Men så kom dagen idag då jag inser att jag har ett annat ex som jag inte kan släppa. Kanske är det anledningen till att jag inte riktigt ger av mig själv. Idag vaknade jag med dunkande hjärta. Det dunkade på samma sätt när jag såg mitt ex på tågstationen, när jag fick sova i hans armar och när jag fick höra hans röst. Jag vet att det var ömsesidigt! Jag vet det. Hur kunde han släppa allt så fort? Bara tack och adjö? Den biten förstår jag inte. Visst var det jag som gjorde slut och det av anledningar som är helt accepterade och själva beslutet var rätt... då. Varför känns det inte rätt just nu?

När jag träffar eventuellt blivande partner så letar jag efter den där känslan. Jag tror aldrig jag kommer möta den igen. Så omöjligt känns det ibland. Usch, vad jag saknar dig. Usch, vad jag ångrar mig. Kom tillbaka. Jag behöver ju dig! Vi skulle ju spendera resten av våra liv tillsammans. Tillsammans. Jag vet inte hur jag tar mig härifrån, jag kommer inte ur detta.

 

Fia

31 oktober 2009 12:02

När jag läser dina ord, är det nästan som att det var jag själv som skrivit dom. Nu var det ju inte jag som gjorde slut med mitt ex, men känslan är densamma. Jag drömmer om honom och känner mig sotis på hans nuvarande och fattar ännu inte varför det inte funkade mellan oss... Det är över 1½ år sedan nu... I vaket tillstånd tänker jag inte så mycket på det, men när jag sover bearbetar tydligen min hjärna allt, om och om igen...

Det är inte lätt att släppa och förstå saker, men man får göra sitt bästa och kanske anlita proffessionell hjälp, om man behöver prata med någon utomstående...

 

Maddo

31 oktober 2009 12:22

Fia: Jag ringde en vän och talade om det och liksom du säger är det länge sen! Vissa dagar känns bättre än andra. Roligt att du kommenterade, har du egen blogg? Kramar

http://blogg.dreammaddo.se

 

lilly

31 oktober 2009 12:40

har du lust att komma hit å peppa upp mig innan då?

http://nyckelpiga.blogg.se

 

Sussi

31 oktober 2009 15:24

Men usch så jobbiga tankar! Förstår att det känns hårt om han har en ny flickvän! Hoppas du har nån nära vän du kan prata ut med. Man ska inte vara ensam när man mår så här!!
Hoppas du ska iväg på nåt skoj ikväll som kan skingra dina tankar lite..

Styrkekramar

http://allt-om-inget.bloggagratis.se

 

Sanaz mohammadian

13 december 2009 12:56

Jag tycker att vi kvinnor måsta hålla ihopa. Speciellt ni svenska kvinnor är bara för hemska : ).
Min pappa Rahim blev knivskuren till döds år 2007 i göteborg. Efter det blev jag psykisk sjuk och Lindlagd!

 

Maddo

13 december 2009 14:28

Sanaz mohammadian: Verkligen tråkigt vad som hänt din pappa men på vilket sätt är vi Svenska kvinnor hemska menar du?

http://blogg.dreammaddo.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Var barnfria och åkte vattenrutschkana. I sista åket svängde det så att jag fick världens nackspärr. Ont ont ont. ...

..som barn kanske bör ha det? Vi har ett barn som fyller tre snart. Fortfarande sockerfri. Det finns en önskan om en tårta som är blå med blåbär inför kalaset. Jag håller på att kämpa mig till ett recept på tårtbotten utan socker. Jag återkommer m...

http://made.shapemeup.se/2012/03/28/fridas-halsobrod/ Inspiration från detta recept så bakade jag ett bröd på kvarg som höll på att passera datum. Mitt i min detox. Grannen godkände brödet! Imorgon blir det städning och fixa. Sista dagen på det...

Ikväll var det utgång. Urringning och alkohol. Så är mammorna till mina jobb-barn ute! Gah. Har iaf haft kul. ...

Vi har fått en förskoleplats till stora i augusti. Jag blir alltså hemma med båda barnen tills dess. Snart kommer värmen och alla barnfamiljer börjar ta sig ut. Mycket trevligt ska det bli. Tills dess umgås jag med mammor och promenerar och försöker ...