Direktlänk till inlägg 11 oktober 2009
Jag funderar på om det inte borde vara en kategori. Mitt nya projekt att finna mig själv alltså. De dagarna som har gått har jag tvekat fram och tillbaka. Velat. Jag har inte riktigt vågat helt. Ekonomiskt - hur ska jag klara mig? Om jag jobbar förlorar jag tid att finna mig själv. Den första tiden tänker jag klara av utmaningen och vara en av de som gör det.. först. Jag ligger bra till just nu och jag borde vara klar nästa vecka. Därefter är det normal träning som gäller. Jag har lagt in vilodagar i nästa vecka. Ja, ni ser rätt: dagar. Plural (lite grammatik kan jag allt!). Jag ska eventuellt träffa min kusun och hennes barn (ni vet de där busungarna jag berättade om när jag träffade min farbror?) och på lördagen är det Ullared som gäller. Jag är grymt peppad inför lite ledighet.
Morgondagen tänker jag ägna åt mig själv. Jag tänkte börja dagen med ett långt och härligt bad och därefter äta någon frukost. På eftermiddagen ska jag och Katarina ses. Det blir super.

Idag, efter mitt värd-pass, satte jag mig i bastun efter duschen. En av deltagarna sätter sig också i bastun och vi pratar lite om utmaningen och dess fördelar. Vi pratade lite om nackdelarna med mycket träning och behov av vitaminer också. Men det ska jag inte berätta för er. Jag ska berätta hur vi kom in på tvångstankar och behovet av att vara perfekt. Hon sa någonting jag verkligen kände påvekade mig och jag kan inte sätta fingret på vad. Kanske var det hela samtalet som påverkade mig? Det fick mig att känna att jag klarar detta och att jag nog gör rätt. Det fick mig också att känna att jag kan ha lite damm i hörnen. Och varför ska vi alltid ursäkta oss för röran när folk kommer på besök?
När Nina kom hem till mig idag bestämde jag mig för att helt enkelt inte säga något om röran hemma hos mig. Och vet ni vad? Hon sa inte något om det! Ingen kommentar. Jag släppte det också och vi kunde helt enkelt bara njuta av att vara tillsammans. Störtskönt!
Hellre lite damm i hörnet än ett rent helvete.
Bloggar inte här för närvarande.
En människa är så mycket mer än hon visar. I bloggvärlden är det väldigt tydligt. Man tror att folk skriver allt om ämnet de tar upp men visar inte allt. Allt passar sig inte offentligt, speciellt inte om man går ut med bild och namn. Därför blev jag...
Det är saker som händer nu men jag orkar inte skriva sakerna i bloggen för jag orkar inte behöva stå till svars för vad jag gör, inte gör, hur jag reagerar osv... Tack till alla stöttande kommentarer som jag inte svarat på. Jag orkar inte just nu. ...
Idag har jag återlämnat maskinen vi hyrde för gårdagens renovering hos svärmor. Jag har också satt upp julbelysningen på balkongen. Nu är jag helt slut. Detta är mer än jag gjort de senaste dagarna. Kanske vänder livet nu? Det finns planer på att han...
Blir renovering hos svärmor idag. Dagen är bättre än igår men dagarna är ändå jobbiga. Nästa vecka blir det ett steg i rätt riktning och sen är det bara vänta. Jag skriver i gåtor och jag är kass på att svara på kommentarer men så är livet just nu. N...

Tänk på vad som gör dina vänner till just vänner, istället för att se vad de gör som irriterar dig eller vad de saknar.
Maddo
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se