Vad är en riktig vän?

Det finns vänner och så finns det vänner. Det är skillnad. Det finns kompisar också och bekanta men just vänner är det jag tänker fokusera på idag. De flesta vet att vi lever i ett stressat samhälle där det är viktigt att man åstakommer något. Det är viktigt att man blir någon. Mitt i allt detta har man vänner och bekanta som toppar vardagen och förhoppningsvis får dig att känna att du duger, just som du är.

Jag har såna vänner. Jag har en hel del vänner. Ändå kan jag inte jämföra vännerna med varandra för de har så olika egenskaper och de finns som stöd i så olika situationer. Om jag har problem i skolan vänder jag mig inte till samma person som jag vänder mig till om jag har problem med fotograferandet. Visst kan jag kontakta Nina och säga att jag har svårt att fota ett visst föremål men jag vet någon stans inom mig att jag får ut mer om jag frågar någon av mina fotokunniga vänner. Ska jag söka skola är det kanske bättre att jag pratar med någon som vet hur jag mår och vad jag brinner för, hellre än den som vet vad jag satsar på i träningen. Ja, ni förstår skillnaden.

Men så finns de de där all-around-vännerna. De där man umgås med under en koncentrerad period och sen knappt umgås alls. För att sedan börja umgås igen efter en lång tids tystnad. Just de vännerna har jag svårt att få grepp om nu när jag sitter och planerar min födelsedagsfest. För visst är de mina vänner och visst älskar jag dem. Men vi har ett break just för att vi behöver det i vår relation. Ska man då bjuda dem eller ej?

Och vilka bjuder man egentligen när man ska fylla år? Jag har ju aldrig haft någon familjefest direkt. Min familj bor ju i Stockholm och jag i Göteborg. Nu har jag ju släkt här nere. Ska man då ha något med dem när man fyller år?

Jag brukar alltid ha något med mina närmaste vänner på min födelsedag. Sen brukar festen vara på helgen. Eller, jag har inte alltid haft fest. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra när jag fyller år en fredag. Bjuder jag de närmaste på födelsedagen vet jag ju inte om de orkar komma dagen efter. Det brukar vara någon form av middag när jag har de närmaste. Vill jag verkligen ha en fest? Vilka ska jag bjuda då? Det är mycket att tänka på när man fyller år snart. Bör skicka iväg inbjudningar inom kort också.

Jaja, nog talat om min födelsedag. För att avrunda det hela vill jag säga att jag tycker att en vän är en person jag kan vara mig själv med. Jag kan spela kort, se på film eller laga mat med en vän. När en vän är hos mig kan jag kolla min mail utan att denne tycker att jag är osocial. Vi vet vart vi står men är glada att vara i sällskap. Det finns vänner man inte är lika bekant med. Som man kanske inte umgås med så ofta. De vännerna umgås man mer med när man ses. Det är en svår balansgång. Men gemensamt för mina vänner är att jag inte känner att jag behöver vara någon annan. Jag kan bara vara mig själv - och det räcker gott och väl!

 

Vivi

2 oktober 2009 10:59

Bra sagt! ...men om du tror det är svårt att veta vilka man ska bjuda på födelsedagsfest så ska du bara veta hur det är till ett bröllop ;)
Jag brukar försöka gå efter de som vill mig väl och gör mig glad och ger energi!

http://www.missvivis.se

 

marica

2 oktober 2009 13:22

Jag förstår precis hur du menar o tänker.. vi ska gifta oss nästa år och då är oxå frågan vilka ska man bjuda? En del människor tycker att det är självklart att de ska bli bjudna men messar man bara, kanske inte har setts på över ett år eller ses sällan så känner jag är det nödvändigt att ha med dom på ens bröllop då? Sen finns det andra som det är precis samma sak med men som jag vet att jag betyder mycket för dom och då är det självklart att de ska komma.. hmm svårt det där som sagt!
Kram!

http://maricaaberg.blogg.se

 

sara

2 oktober 2009 19:43

Mm... jobbigt det där. Vad fyller du egentligen? När det är jämt som 5or och 0or brukar vi fira med släkten i min släkt. Sedan kan de som vill få komma även om det är ojämt men det är liksom grunden. Närmaste familjen, föräldrar, syskon med respektive, brukar komma på födelsedagen.

Vännerna firar jag med på helgen oftast, om jag nu gör det :-P
Du skulle ju kunna ha en middag på fredagen med dina närmaste vänner och sedan träffa upp resten ute någonstans? Fast då gäller det att välja rätt vänner på middagen. Jag kände mig faktiskt väldigt sårad en gång när en kompis fyllde år och bjöd alla våra gemensamma vänner på middag utom mig... :-/ well, well...

För att haka på de ovan här, jag våndas redan för gästlistan på bröllopet! Och jag tänkte gifta mig om typ 4 år ^^

Förresten diskuterade vi vänner/kompisar/bekanta i plugget en gång. Då var det ett par som ansåg att det inte var skillnad på vänner och kompisar utan bara olika termer... Jag gör skillnad!

http://smuppra.blogg.se

 

sara

2 oktober 2009 19:51

Haha förlååt... :-P Okej, men kan du inte be de andra komma vid typ 21 eller så hem till dig så börjar festen då?
Och om inte ni är klara med maten då så får de sig en fördrink eller något och får joina er i slutet på måltiden :-P
Annars vet jag inte hur du ska göra :-P

Skratta du, en dag är du troligen där själv :-P

http://smuppra.blogg.se

 

stina

2 oktober 2009 20:39

Jag brukar säga jag har hellre kvalite än kvantitet på mina vänner. Kul att du dök in på min blogg idag. Ha en bra kväll.

http://enenkelstina.bloggagratis.se

 

angelica

4 oktober 2009 22:52

Har inte haft nå födelsedagsfirande på hmm 5 år och nu när jag läser det här slår mig tanken att jag själv nu inte vet vilka jag skulle bjuda numera pga de olika vänkretsarna som inte alls känner varandra och då skulle det kännas så weird att bjuda hem allihopa pga det, typ rädd för konstig stämning lr nå :O

http://angelicato.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    2:a april 2012 Vi åkte in kvällen den 5:e april för minskade fosterrörelser. Jag hade knappt känt bebisen alls under dagen och det jag känt var lamt. Kände mig orolig och för första gången under hela graviditeten var jag verkligen orolig. Väl...

Imorse kom samtalet. 10.08 dödförklarades min morfar. Han låg i koma sen i torsdags och vi visste att det inte var långt kvar. Ändå gör det ont i hjärtat. Klart jag älskar min morfar men han har det bättre nu, han hade så ont i slutet. Det är inte vä...

Bloggar inte här för närvarande.

En människa är så mycket mer än hon visar. I bloggvärlden är det väldigt tydligt. Man tror att folk skriver allt om ämnet de tar upp men visar inte allt. Allt passar sig inte offentligt, speciellt inte om man går ut med bild och namn. Därför blev jag...

Det är saker som händer nu men jag orkar inte skriva sakerna i bloggen för jag orkar inte behöva stå till svars för vad jag gör, inte gör, hur jag reagerar osv... Tack till alla stöttande kommentarer som jag inte svarat på. Jag orkar inte just nu. ...